na flicka, fom i börd od bildning war hans life, och med hwilken fröken Emerence omtalat alt han stod i begrepp att förlofwa sig; hon kallade ännu en gång hela styrkan af fin rena kärlek till hjelp och — segrade. Efter åtta dagar eklaterades wid brunnen förlofningen emellan gref Arel Armsköld och fröfen Leonie Tigerkrona ... Ater woro tio år förfluma. Der war en kliar höstmorgon och solen fastade fina lifwande strålar på de wäl wårdade blomsterrabauuerna i Holmsätra prestgärd. Och denna prestgård sjelf, huru fridsäll såg den icke ut, der den framskymtade mellan de smidiga hängbjörkarne, som allt emellanåt skälmaktigt läto sina grenar leka titt w med de lockiga barnhufwudena inom fönsterrutorna! En ung blomstrande qwinna, i en enkel hems wäfd tlädning och med en halmhatt öfwer locs karnes guld, skyndade u: bland blommorna och afskar de skönaste och bästa, samt fyllde dermed forgen hon bar på armen. Denna qwinna med de rosiga kinderna och de af en stilla lycka strålande ögonen war — Edla, numera mafa åt doktorns fon, f. d. vice pastorn, nu prost och kyrkoherde i Holmsätra församling. Wåt lilla prostinna had: särdeles mycket att bestyra hon skulle ordna allt till. niddagen, då man wäntade 7fwårfars ut oc med dem ett par närmare bekanta, för att fira åldfte sonens fodelsedag, Widare skulle åldfta fonsn — en tustibuss om 4 år — och båda smäflickorna först iklädas fina galadrägter och sedan förs manad att akta ståten tills de främmande ins funuo fig. Huru bon ilade, den wånliga husmodern, tid fina skistande bestyr ute och inne och huru