Helsingborgs-Posten – 2 december 1864, sida 3

suveränilet och oashängighet lvenue månader ester upprorets utbrott, som det hade till att proklamera deras rätt som krigförande part, men England hade icke nog mod att göra detta inför Europas ögon och trotsa den rättvisa harm, som det skulle hafva väckt emot sig, och vidtog derfore försigtigtvis ea åtgärd, som det vål visste var en krigsorsak, men som det insåg att vi icke voro i stånd till att behandla såsom sådan, och om hvilket det med skäl kunde antaga, såsom våra rebeller äfven gjorde, att den eventuelt skulle medföra en upplösning af den stora republiken. De sednaste underrättelserna från Bombay af den 28 Oktober innehålla följande: Vicekonungen hade ankommit till Lahore, hvarest en stor del infödda furstar, bland hvilka Maharadschan af Kaschmed, infunnit sig för att gora sin uppvaktning hos honom. Till undertryckande af upproret i Katheavar hade man afsåndt trupper. I vestra Indien fruktade man för hungersnöd. I Afghanistan herrskade förvirring. Khanen af Kandahar ämnade stålla sig i oppen kamp mot emiren af Kabul och var sysselsatt med att befästa Kelat. Konungen af Bokhara understödjer Afzul Khan och hans son mot emiren. 1200 perser hafva ankommit till Karaiz på marschen mot Herat. Khanen af Kokand hade blifvit slagen af ryssarne vid Taschkend, hvarpå ryssarne besatt haschkenså och Kokand. Man tror sig med visshet i Berlinerarkivet hafva funnit gamla dokumenter, hvilka bevisa alt det Preussiska konungahuset alltsedan 1559 varit berattigadt till den ena halften och ifrån Oldenburgska husets utslocknande på agnatsidan, till den andra hälften af hertigdomena. Af lord Napiers utnämning till Englands sändebud vid hofvet i Berlin tror man sig hafva anledning hoppas att ett godt förhållande skall uppstäl emellan j England och Preussen.