— En rysk polismästare. Till Sudepenus dance belge skrifwes den 30 feptember från Pes tersburg: För några dagar sedan hade en godsegare i guwernementet Orel, Mi. N., för till: fället boende i prowinsens hufwudstad, att hos ortens polismyndighet utdekomma en summa af 43,000 silf:werrubler. Anländ till polisdyrån, underrättades M. N., att han genast kunde ers hålla denna jumma på det enda wilkoret att lemna femtusen silfwerrubel till ouwernementas styrelsen. M. N., ehuru rysk gors:gare och till följd deraf förtrogen med de offer, fom näftau alltid fordras hos of mid uppbårandet af nå gon anktoritet fom utbetalar den, studsade emellertid för detta orimliga offer och fade tvärt nej. Då swarades det Honom, att han ide på länge skulle få dessa penningar. Ursinnig här: öfwer skickar wär godsegare ett telegram till Petersburg till utritesministern, fom, äfven medelst telegrafen, anbefaller en sträng under sökning. Det tyckes imellertid som om någon tjenstaktig wän gått det ministeriella telegrammet i förwäg, ty mid def framkomst till Orel woro penningarna redan utbetalda till M. N., och polismästaren underrättade ministern der: om. På aftonen samma dag fatt M. MN. i sitt far binett, då det plötsligt ringde på dörrklockan. Hans enda betjent öppnar porten och blir ge nast bunden till händer od) fötter of fyra mar squerade män, fom fedan detta arbete war un: dangjort djerft inträda i husbondens kabinett. M. M:s första känsla då Han fit fe dessa fyra personer, war naturligtwis förskräckelse. Han frågar dem med orolig röst hwad de wil: le honom och får till swar en befallning att gifwa dem de 43,C00 sitfwerrublerna. M. N., låtfade en förskräckelse, fom redan gått öfwer, swarade att han mäste wika för wåldet och wisade dem på ett schatull, i hwars lås nyckelu fatt i. En af de masquerade mäns nen försöler att öppna det, men lyckades ide deri emedan det war ett konstlås. Mannen tillsäger M. N. att sjelf öppna det, hwiltet dens ne gjorde allt under det han protesterar mot det wald, som blifwit honom tillfogadt. Han upplyfte locket ... Penningarna funnos der, men ofwanpå sedelbundtarna låg en rewolwer, fom han fattade, och hastigare an blixten sköt han twenne af röfrarne för bröstet med hwar siti stot. De begge andre togo till flytten. Utan att förlora ett enda ögonblick begifwer fig M. N. till polisen, efter att hafwa igenläft dörs ren till sitt kabinett. Polismåstaren war ide hemma. Han tager en poliskommissarie med fig hem och der, i denne tjenstemans och wittnens närwaro, demajquerar man de begge lifen som befinnas wara — polismäfstarens och hans selreterares.