Helsingborgs-Posten – 21 oktober 1864, sida 2

— God afton, fade jag. — God afton swarade kollektören. Hwarmed kan jag stä till er tjenst? Får det ej wara en lottsedel? i mors gon ega iwå dragningar rum; — små mins ster, bara en dollars lotten, — wälj sjelf ett nummer. — — — Wal — jag wet just inte — kam så was ra sade jag och tog en temligen enfaldig min på mig, — tior inte särdeles på lotteriet — alltihop är nästan bara skoj; — jag bar al: drig hört att någon wunnit. — Hwasfa? — At någon wunnit något? — Ni talar som ni har wett till, swarade kollektören. — För några dar fen war det en, fom wann fems tusen dollars med en insats af 10 — Hwasa? — Det år lätt sagdt, inwände jag och ffrats tade — men inte går det i mig. — Har är lotifedeln — ropade kollektören — och här är brefwen från den, som fick win sten, — han bor i Newyork, — heter Edward Legrand. Han lemnade mig werkligen brefwen, och det slog nog in, att Edward Legrand fått fems lusen dollars från lotteribyrän i Baltimore. En egendomlig känsla af glädje uppfyllde mitt hjerta, jag hade fattat ett uppriktigt deltas gande för den unge mannen och hans mor och syster — han war oskyldig i stölden från hans morbror, men det war ej blott härom jag förs wisfadeg genom min refa til Baltimore; der bästa återstod. En swarlklädd dam steg in lottezibyrån. Hon lemnade kollektören en stor bundt lottsed. lar. Han såg noga igenom den, den ena ef ter den andra. — Beflagar er min fru, fade han, men något af dessa uummer har ej kommit ut, — Denna gånger lyckades det ej för er