— Åttahundra dollars om året; men hwars för frågar ni få? — Jo det skall ni snart inse, ni måste tils låta mig att handla, som jag finner för godt: — Ja wissn n! — Gr sosterson flår på wänskaplig fot med dem, fom bo i nästa gård, familjen Carpenter? — Ja, fom jag tror, på mer ån wånffaps lig — fade herr Murion skrattande — ätmins stone hwad den äldre mamsell Carpenter bes träffar. — Herr Edward låg i granngården natten, då inbrottet skedde. — Det år nog möjligt Han ligger ofta der. — Jag förutsätter, att ni fullkomligt litar på er systerson. — Det gör jag — jag fule funna lemna honom oräfnade pengar — jag will Hoppas, att ni ej misstänker honom? — Han har åttahundra dollars om Året i lön, sade ni? — Ja, — och dermed underhåller han sin mor och syster. — Moyvcket hederligt gjort af honom — men det är likwäl bra befynnerligt, att han med få ringa inkomster har råd, att lägga sig till en så dyrbar diamantring! — Diamantring! fade herr Morton förmår nad. Coward har ej någon diamantring! — Ber om ursäkt hr Morton, men jujt dens na ring frapperade mig, emedan den war få synnerligen wacker. Jag är på fått och wis en kännare, och tror ej att jag misstar mig, om jag fåger, att den briljanterade ring, fom jag såg hr Edward bära på wenstra Handens lil finger kostar minst femhundra dollars.