Article Image
Den 3 Okt. Folkskolans emancipation ifrån kyrkan. Det fanns wisserligen en tid, då staten an: såg stolan för näget, fom ide låg inom hans ffer, utan inom kyrkans, och derföre nöjde sig med att för fina ändamal bihangswis anwända de underwisningsanstalter, hwilka hon, nårmastför sitt eget behof, upprättat. Detta mar den tid, då för wåra europeiska befulfuingar statens ide blott helt otydligt uppgått, och de jatte hans bestämmelse få godt fom uteslutande i afwärs jandet af wåld och borgerlig orätt. Men dens na tid ligger bakom oss: den dag som är, har i stället för denna råa föreställning ett positiwt begrepp om staten oc hans uppgift framtrådt, och hans moraliska betydelse Har mer eller mins dre tlart bewisat fig i det aumänna mMmedwes tandet. Den moderna ftaten erkänner skolan fom ett hang egen organism wäsentligt tillhörande ins ftitut, fom ett af de wäfentliga wilkoren för hans eget lif, oh han skulle känna fig antar ftad i fin ära om man täntte fig honom anse henne annorlunda än fom det of Honom sjelf. Wårt konstitutionella statslif har genom att medge de enslilda medborgarne rätt och piigt att deltaga i statslifwets förrättningar, statsborgarnes allmäns na uppfostran ur statens synpunkt till fin föruts sättning. Då nu staten endaft genom wertlis gen dugliga medborgare fan uppfylla sitt ändar mål, måsie han dra försorg om att hans unge dom uppwäxer till fann medborgardygd, att i denna genom uppfostran det sinnelag inplantas hwarur det rätta medborgarsinnet uppwäller och att den utrustas med alla kunskaper och uts bildas till alla de egenskaper, fom skapa venimwe derbörlige statsborgarn. Omforgen härom fan han ej öfwerläta åt någon annan, och ingen fon heller werkligen i Haus intresse dra den under fig. Han mäste sjelf leda den inom hand egen organism för detta ändamål ordnade ans ftalt, stolan, oh framför allt den mest omfats tande grenen af denna anstalt, foltftolan, och fan ide dela denna ledning med någon annan. Cöndrad ledning flår öfwer hufwud aldrig wål ut; här finns ide Heller någon, fom fan ta del i ledningen, utan att störa den. Ty blott den fom wore af annat finne än staten i afseende å folkuppfostrans mäl, blott den som ogillade eller åtmiuftone med misstroende betraktade hans ändamål och synpunkter wid den offentliga uns derwisningen, knude ha ett intresse och ett mos tiw i att för fig ta i anfpråf ett delande af denna ledning. Kyrkorna grunda sitt rättsanspråk på med ledning af foltskolan dels på naturen af dens nas mål, dels på eu förment historisk rätt. J försmämnde affeende betona de nödwändigheten af den religiösa och fastmer kristliga grundmwas len för folluppfostran och pästå, att denna fan då blott bära fann frukt, äfwen för statens äns damål, då den drifwes i religiös och fastmer friftlig anda. Dermed uttala de ev stor fans ning, hwartill oc mi alla wisst af fullt hjerta befänua oss och den wi ej starkt nog funna bes tona. Men wi förmå ej uv denna sanning dra den flutföljd, som kyrkorna derur wilja härleda nemligen nödwöndigheten af solkslolans fyrfliga ledning. Äfwen för staten är det antyds da sakförhällandet gudilof ingen hemlighet; —

3 oktober 1864, sida 2

Thumbnail