Helsingborgs-Posten – 28 september 1864, sida 1

Samtlige de till Landstinget ingifne motio: ner (jmfr H. P. n:r 109) bordlades, wars efter, sedan tingets eftermiddagssammanträde blifwit bestämdt till kl. 6, tingets ledamöter åts stiljdes kl. 1. 2. — AÅl telegrafstyrelsens berättetse för 1864 inhemtas bland annat, att antalet afsända elete trista telegrammer under året utgjort 231,399 eller 7.s procent mer än 1862. Den Swerige tillfallne portoafgiften (deri inberäknad behållninz gen från Öresundskabeln) uppgick till 571,775 ror 53 öre. Samtlige utgifterna för underhäl. let uppgå till 530.177 rdr, oc inkomsterna till 578,862 rdr, utwisande ett öfwerskott af 48,384 rdr, något mera än 1862, men mindre än åren 1860 och 1861. — Syetsbergsexpeditionen. Den Wwetenstapliga expeditionen till Spetsbergen, fom i wåras afgick från Swerge under ledning af Prof. Nordensköld, Adjunkt Duner och Mag. Malmgren, har den 13 dennes lydligen åter kommit till Tromsö. Erpeditionen har Haft) ett serdeles lyckligt resultat, ferffildt Har det lyckats ett utföra de föregående arbetena till den fullständiga gradmätning af Spetsdergen, fom kommer att få en utomordentlig betydelse fåwäl i geografiskt fom i astronomiskt hänfeende. Likaledes hafwa nya och rika samlingar till Is hafwets sauna företagits. Expeditionen har utom sitt wetenskapliga resultat haft den lyckan att berga manskapet från tre förlista hwalfistfån gare. — Auatomiska musenm i Lund. Under förra året har ditkommit stelettet af en fullwäxt Gorillahanne (jätte-apa), en sällsynthet, fom förekommer å endast 3 andra mufser i Europa näml. i London, Paris oh Wien. Gorillan är det djur fom ftår menniskan närmast i fas pelseledjan, hwilket förledt en och aunan nar turforskare att anse detsamma för urstammen till menniskoslägtet. Det förekommer endast i nedra Guinea kring floden Gabor och förekom mer der mycket sparsamt. Det har en medels måttig karls längd, men är i öfrigt af långt gröfre byggnad och har en utomordentlig ftyrka. Def lynne är ytterst wildt, hwarföre och detta djur är ett bland de mest fruttanswärda. — Prestmötet i Kalmar refereras på föl jande sätt i tidningen FKalmar : Kalmar stifts prestsällskap Höll den 14 dens nes sitt årsmöte i lärowerkets sollennitets fal derwid inemot 50 ledamöter kommo tillstädes Diskussionen, som war räti liflig, fortsattes till sent på aftonen. Af öfmerläggningsämnes nas formulering kunde man tydligt finna, att deras författare, teol. doft. och ordensledamoten A. Sandberg i Madesjö, welat framhålla en opinionsyttring emot den fria forskningen och offentliggörandet af dess resultater äfwensom säwäl direkt som indirekt emot det hwilande representationsförslaget. Att detta war förfats tarens mening, blef under diskussionen alldeles klart och tydligt genom författarens egna erkännanden, men aldrig har någon hofgång giort komplettare fiasco. Wisserligen beklagade man den fria forskningens tillfälliga irringar, men man mar upplyft nog att låta det blifwa der wid, att ingenting annat kunde och borde deres mot göras, än ställa forskning emot forskning, bewis emot bewis och en bättre öfwertygelse utot en sämre. Sällskapets nestor talade ifyn: nerhet för denna åsigt. Sjelfwa författaren erkände att tidsandan, wi skulle i stället säga upplysningen od) toleransen, numera more får dane hos of, att man swårligen kunde få en tryckfrihetsjury, fom uttalade fitt ffyldig öfwer en fri forskares arbeten. — Wid frågan om presternas werldsliga beftyr uttalades ull mänt den åsigt att presternas religiöft andliga mwerfjambhet skulle winna, om de befriades från andra werldsliga embetsåligganden än dem, fom woro följder af deras ställning inom fyrtos och skolrådet. Wid frågan om kyrkans inflytelje på den borgerliga lagstiftningen förtlarades, att, som den kristliga anda, som borde förädlande genomtränga hela samhällskroppen, kunde uttala sig genom andra församlingsmedlemmar än pres sten, denne ej borde yrka på anuan eller större inflytelse än hwarje annan medborgare. Denna