Helsingborgs-Posten – 26 september 1864, sida 3

fom jag nu har. Ni gjorde det och utgaf er för att wara en mr Brown, agent för mr Curtis; men tackad ware Huttons omsorg att Hålta svunnen Dolda, tror jag ej att ni wet den flåndliga affigten med denna bandling, den nemligen att bestylla den unge Webster för att hafwa ftulit just de noter, fom ni hade gifwit honom för werlen i Bay—tre Hoteller. Mannen darrade fom om han hade frossan och då jag upphört att tala, försäkrade han mig att han ej anat något af allt delta. — Jag tror er, fade jag, men alla fall måste ni taga med mig till London — godwilligt om möjligt. Anffönt ogerna gaf han dock efter och en half timma sednate woro wi på jernbanan på wägen till London. Nästa morgon kräfde mr Websters fafkfös rare mr Hutton för det betopp han war fryls dig. Efter förwäntan blef denne rasande. Edmond Webster blef åter arresterad och förd till Malborough polisstation, der hans fader, Kapten Bramston och en mängd wänner med otålighet wäntade på hans rättfärdigande. Mr. Hutton uppträdde denna gång sself fom anklagare och bewisade att noterna om morgonen woro i kassaskåpet. Kan ni swärja på, fade mr Websters faks förare, att ni ide fjelf tog noterna famma morgon, och med egna händer gaf dem till mr Brown, för att han skulle lemna dem till unga Webster från mr Curtis? Hutton såg förwånad på den frågande och swarade icke strax. — Ja, jag swärjer på att jag icke gjorde som ni säger, sade Han till slut med en sakia, darrande stämma. — Låt mig uppfrifka ect minne. Sade ni