Helsingborgs-Posten – 26 september 1864, sida 2

sant fom jag ftår hår blifwa både dömd ot deporterad. — Jag upprepar det, fade mr Webster jag will ej med en enda stilling köpa ert öfwerfes ende. Bestyllningen hänger ändock qwar of wer hang hufwud och wi skola lika fullt wara wanärade för alltid. — ZJag bar också tänkt derpå varade mr Hutton och jag tror att det ide skall wara nås got hinder för att urföra min plan. Gif mig mina fötbindelser och jag fall i morgon upps tråda inför rätten med ett bref i handen, fom efter föregifwande kommit från min fon och hwari han iillstår, att det war han, fom stal benningarna och derefter begagnade sig af en me Brown för att lemna dem till er fon, då han nemligen ingalunda önskade fe mr Edmond Weoster fom kompanjon i firman, en plan fom stule hafwa lyckats om Edmond gifte fig och lemnade landet. En lång fund följde intet swar på detta os blyga förslag; slutligen fade mr Webster: Mt min fon år ostyldig betwiflar jag wisst icke.... — Oskyldig, ropade mr Hutton wred, år ni galen. — Likawäl, fortfatte me Webster, utan att ory fig om den andres utbrott, skulle det fans ske blifwa fwårt at bewisa det och ert förslag har derjemte en wiss sannolikhet för fig, men jag fär hafwa tid att betänka mig. — Mydet gerna. Låt oss bestämma till i dag om åtta dagar. MNi fan ide annat ån ans taga mitt förslag hwarom ide befinner er fon sig innan kort på wåg till galererna. Då han hade fagt detta git han oh jag kröp fram från mitt gömställe. — Jag börjar fe något klarare gerom denna