Helsingborgs-Posten – 23 september 1864, sida 4

— Till ex gammal suål Landtprest utbjöd en Bonde några skinkor. Presten mille gerna hafwa dem, men faun priset för högt. Bonden åter wille ej gifwa med fig: och då slutligen Presten beq wämade sig till handeln, sade han, hällande vlånboken i handen: Nåwäl då, men det år ju riftiga syndapengar po Yvifa mycket, inföll Bonden gripande efter myntet, om fåra far iute har några an: Dra te hands, få tar jag dem wäl sådana de ä. (Kapten Puff.) — Gu gumma beftagade fig för presten i förfams lingen, att det spökade så förfärligt hemma i hennes gård. Syur fe de spokena ut? frågade han. YFo, de åb alldes les hiskeliga: de ä hufwudlösa och grina få grymt, att de funna skrämma själen ur kroppen på folf. — Men fåra mor, då de åro hufwudlösa, hur funna de då grina. — VJa, sej de! swarade gumman. swCCCCCWTW WAMAWAAMAM--e — —ä —