Helsingborgs-Posten – 23 september 1864, sida 3

wille gifwa mig penningar för den. Utom mig af glädje swarade jag honom ant jag hwarken hade wexlen eller den nödwändiga stämpeln i ordning, men att jag strar skulle få den i stånd och acceptera den, om han wille wänta tills mr Hutton eller en af fommisserna fom, Han dröjde ett ögonblick och fade derpå: — Jag har brätt i dag; men jag fall wäns ta er i Bay--tree Hotellet inne i kafferummet. Gör mig den ijensten att fynda er och ställ den till mv Browns ordres. Han hade ide warit borta långe, då en af kommisserna kom. Jag skyndade mig bort, köpte en werelblankett, ifvllde den vå stållet och sprang till der öfwerenskomna hotellet. Kaffe rummet war fullt af folk, dock satt mr Brown ensam wid ett bord. Han fåg på underffrifz ten, stack den hastigt i fin ficka och gaf mig en bundt noter i handen. — Tag ide upp edra penningar, fade han för få mycket folk. Ni fan räkna dem under bordet. Det gjorde jag — det war riktigt — 10 nos ter, hwardera på 50 pd. Jag begårde en flas ffa win. Mr Brown föregaf emellertid att han hade trängande göromål och wäntade icke tills den blef framsatt, utan fade hastigt farwäl och tog i brådskan min Hatt stället för fin e en. Ni fan lätt förstå art mitt hjerta war öfe werfyldt af glädje wid denna owäntade lycka. Det förundrar er naturligtwis, liksom det nu är för mig sjelf obegripligt, att det icke då föll mig in hur högst besynnerligt det war, att en man, för hwilken jag war alldeles obekant, plölsligt wille gifwa mig 500 pd, då han oc möjligt kunde weta om jag werkligen war den