Landstingen och folfunderwis: ningen. (Ur Göteborgs Handelstidning.) J den kongl. förordningen om landsting upp. räfnas blan de ärenden, hwarom landstinget eger att rådflå och besluta, äfwen yndermwiss ning, hwarmed wäl i första rummet afses folk underwisningen. Landstingen äro alltsa uts tryckligt berättigade att upptaga detta wigtiga ärende till behandling, och rättigheten innedar i thy fall tillifa en styldighet. Härmed är oc den grundsatjen erkänd såsom sann, att folkunderwisningen är en fänd-anges lägenhet, ide blott en ftifts-angelägenhet, eller, med andra ord, att den är af fommunal nas tur och fåledes ej odeladt tyrklig, om den också, enligt den nya författningen, annu bör, Awad focknen angär, behandlas på kyrkostämman samt ännu lyder under stiftsstyrelsernas domwärjo. Enligt wår tanke bör detta steg ju förr desto hellre tagas fullt ut, så att äfwen denna skola, lifasom det redan i wäsendtlig mån slett med elementarlärowerken, frigöres från kyrkan. Det må tillåtas oss att derför anföra några ssäl. Barnens uppfostran och underwisning utgöra alla goda föräldrars ömmaste angelägenhet. Det är alltså de, fom här i första rummet utöfwa målsmanstapet. För kommunen är det af wigt, att okunnighet, råhet och okynne der ej må uppstå oc ffjuta frutt, utan att alla def barn danas till goda och nyttiga famdjilsmeds lemmar. Deri ligger kommunens iutresse för och, till följd deraf, berättigade iuolandning i saken. För staten förefinnes samma intresse i allmännare grad. Kyrkan deremot är en institution, som afer den religiösa kulten, med olika reglor och satser alltefter olika religiösa bekännelfer. Kyrkans intresse för barnens uppfoftran gäller säledes deras religiösa Lif, hwar och en för fina befännare, der flera bekännelser företomma inom samma kommun, hwilket hos of är endaft uns dantagswis förhållandet. Pun tänte fig dock att få wore, oh deraf skall Hart framgå att underwisningswäsendet tillhör ide tyrkan, utan kommunen, om ock religisa ordnar finnas, få fom t. er. jesuiterna, hwilta upprättat omedels bara kyrkoskolor. Också har erfarenheten wisat att när ett folk skolwäsen skolat underkastas en mera genomförd organisation, få Har det maft göras till en kommunalangelägenhet, såjom det fett fullftändigt i Göteborg och uti wäsentlig mån i Stodholm samt äfven, om wi ej misstaga oss, i Norrköping. Der få fett hafwa ocksa de goda frukterna bewisat sakens rittighet och alltså ut gjort äfwen en belräftelse på grundsatsens sanning. Det ligger i landstingens händer att bringa denna grundsats närmare fin werkställighet i det tingen allwarligt göra folkunderwisningen till fin angelägenhet, för såwidt den ligger dj: wer de första kommunerna, utan att ännu mas ra en statsangelägenhet. Wi uppställa här ater den gamla frågan: X hwilka stycken fan folkunderwisningen anses wara en för länet gemensam angelägenhei 2 Hwaraf följer den andra frågan : Öwad fan och bör landstinget göra för foltundermisnins gens befrämjande 2 Här framträda isynnerhet trenne momenter. Wilja lanvstingen — såsom de böra — upp: