Helsingborgs-Posten – 5 september 1864, sida 3

nuter gol 150 gånger. Den lärde domaren fällde det utslag, att den menskliga naturen icke fan stå ut med ett så föiskräckligt galande och dömde hr Minder att böta en shillin i jfadeersåttning. Nu frågas: Huru många gånger på dagen får en rättskaffens tupp gala? — Clycka i eun marmorarufwa. Från Cars rara strefs den 14 dennes om en stor olycka, som pä förmiddagen den 11 inträffat i bröderna Marchettis marmorgrufwa i Torano. J en af de största grufworna lossnade plötsligen af o5ekant orsat ett ofantligt tlippoblock och fönderfmus lade botstafligen i sitt fall elfwa grufarbetare, hwilkas kroppar bitwis sedan framdrogos undan spillrorna. Dessutom blefwo nio andra i grufwan sysselsatta personer mer eller mindre swårt skadade. — Bidrag till Sweriges officiella ftatistik. Statistika centralbyråns berättelse för 1856—1860, andra afdelningen, innehåller i afleende på Sweriges folkmängd en masja intressanta sammanställningar och uppgifter, förtydlis gade genom dels i texten upptagua och dels jer: stildt på 152 sidor utförda tabeller. Wi anför va här ett och annat derur. Det är numera endast inom några få af Europas östliga stater, fom oöfwerwinneliga hinder förorsata att man måste nöja jig med aproriamtiva oc) summariska foltmängdsberäkningar. Folfräkningen ster ans tingen genom s. k. census, särskild anordnad folkräkning, eller också med ledning af officiella befolkningslängder, rägislres de population; i förra fallet erhålles en fattisk och i sednare en råttslig folkmängd. Det är gifwet att det för sta sattet skall bli ganffa dyrt. J MNordameris tas Förenta Stater anses den sista folträlningen år 1860 ha medtagit en kostnad, betydligt öfwerstigande 6 millioner rdr rmt. I Sweric ge bar foltberäkuingen grundats på husförhörslängderna. Sweriges foltmängd uppgick, enligt hwad i den underdåniga berattelsens första afjdelning förlidet år anfördes wid flutet af 1860 till 3,859,728, deraf 3,125,209 på landsbygden 0M 434,519 i städerna. Då i England med Wales, utgörande ena ytterligheten, I 000 inuewånare a landsbygden motswarade 1,204 i ftäderna, motfwarade i Swerige, den andra ytterz ligheten, 1,000 landsbygdsinnewånare 127 ftadsinnewånare. Sedan 1840 har ftadsbefolkningens proportion mot landsbefolkningen ötats här, litsom antagligen öfwer hela Europa, förs modligen til stor del genom industriel utwedling i staderna. Från 1850 ökade fig betoliningen betysligare, en wändpunkt, fom fammanfaller med 1846 års författningar, hwilka nus derlättade bedrifwande af wisja ftadsmannanä ringar. Af stadsförsamlingarne intages främsta rummet taffeende på folkmängd af Gustavi domkyrto församling i Göteborg, som mid 1860 års ut gäng icke torde betydligt understigit 24,500. (3 det föregående påpekas nödwändigheten utt genom färs stilo folfrätning i Göteborg litfomi Stocholm utröna den fattista folkmängden.) Närmajtfoenna följer Catharina församling i Stockholm med 17,102 innewånare. Den minsta ftadsförfams ling är Falsterbo med 313 medlemmar. Socknefoltmängdens ungefärliga medeltal på hela ris fet belöper fig till 1,433, i medeltal en örning of omkring 60 personer sedan 1855. 6 förfamlingar å landsbygden hade öfwer 10,000, 50 mellan 10,000 och 5,000 och 1,217 mellan 5,000 och 1,000 inwånare. Pastoratens antal i hela riket, 1,282 wisar en tillökt mot hwad derättelsen för 1851—18. ger. J ajfseende pa otillräckliaheten nas antal i hela riket anföres att er löper fig på 1,312 personer (wid fö teljen 1,42S) och att i Stockholm 5 swara hwarje lyrka. 3 Englard be en lyrka bör innehålla sittplatser åt af församlingsmedlemmarne. Antale mande trosförwandter — uppgijtern dra än mosaista troscekännare äro! ständiga — utgör 1,680 perfoner, d mosaiska trosförwandter. 1825 de sednare till 815. J afjcende y tiga grupperingen af bcefolåäninger och hushåll deruti inberätnade afw af en enda perfon, wisar sig at: års slut funnos å landsbygden 767 städerna 123,812 eller tillsamman hushåll från och med en till och me ner, utom å landsbygden 24.176 och med Göteborg omkring 18,000 fafer tär, hjon i walgörenhetsinrättningar Medelstyrkan af Hushållen på lande till 4,16, för städerna till 3,.5.. tre perjoner äro de talrikaste på la af en person deremot i staderna. holm besta, af 36,374 hushall 14,3 person. Å landsbygden lefwa, i Hu per af fyra till sju personer, 546 eller 59,64 procent af landtbefoll städerna omfatta ej hushäll af tre ti joner större antal personer än 4,953 Genom jemförelse mellan öfriga eur der finner man ide så stor slilnad I stulle wäntat veträffande exempelwis styrka. De variera i 18 citerade I 5,10 i Jrland, med de frörita hus till Franlrike med en hushallsstyr Antalet gifta män utgjorde 61018 qwinnor 641,013. Stilluaden, wa öfwertalighet för qwinnorna, fom fi: länders folkräkningar, förklaras bl deraf, att den ena maken ej medräkn ej wistas inom landet. Medeltalet a morna antages wanligen uttrycka an par, som saledes war wid 1860 610,616 par. Nist femårsperioden I fom utmärkte fig för en owanlig f tillwert, är relativa tillwexten af g ler 7,93 Proc. af antalet wid periode under perioden 1856—1860 nast 7 som förekommit. Inom länen är Dp af gifta män högst, 3,924, vå Gotla 3,055, i Götedorgs och Bohuslän; af nor högst, 3,832, i Jemtlands och I i Götevorgs och Bohuslän. J städe: portionen af gifta män lägst, 2,556 och högst, 3,515, i Jönköping; af gi lägst, 2,186, i Stockholm och hög Malmö. Alla beräkningarne äro c 10,000 af hwartdera könet. Jemföres det i andra länder, har Frankrite h portionen gifta eller 3,992 män och 3 nor på 10,000 af hwartdera tönet. Norrige och Preussen är proportio än i Swerige. Af rikets samtlige i woro: 1,874,399 manfön och 1,985, tön. Sedan 1853 har manlönet: til 109,258 och qwinkönet med 109,4 sista qvinqvenniet warit näst det för! Den i Swerige rådande öfwertalighe lönet, större ån i flera andra länder Skotland och WBirtemberg framwisa AAAAAA—— —— — — n—