grunder hwilar likwäl hela denna uppgift? Öwem säger of att Adam skapades först? Mos ses. Men hwem är Moses? En man. Men då nu en af de mest framstående ffugs sidorna hos männen är: att de allesammans wilja bedraga qwinnan, få funna mi i fruns timmernas intresse ide antaga Moses såsom en auktoritet. Uppehalla wi oss ett litet ögonblick här och skärskada hwad fom widare tilldrog fig i paras diset, få skola mi snart finna att ÅAdam war det första dumhufwudet, men Eva deremot ett mycket eftertänksamt fruntimmer. Det står nemligen skrifwit i bibeln: Och awinnan säg till, att trädet war godt att äta, och utt det mar ett luftigt träd efter att det gaf förstånd, oh tog utaf frukten och åt och gaf thesslikes fin man theraf, och han åt. Eva åt alltså efter förutgången reflexion och derföre att det gaf förstånd; Adam lät deremot, utan att filosofera, fir fru sticka äpplet i munnen på honon. Hwem inser icke häraf att den första gminnan mar till sitt förstånd wida öfwerlägsen den förste mannen? Adam war äfwen den förste feghjertade stackare i werlden; ty då Gud frågade honom: hafs wer thu ide ätit af thet tråd, om hwillet jag dig budit hafwer, att thu theraf ite äta ftulle ? då swarade Adam, under det han gömde fig bakom fin hustru: qwinnan fom du mig gif mit hafwer, gaf mig af trädet, få att jag åt. J det Adam här skjuter skulden på fin Hus stru, wisar sig hela jemmerligheten af hans karaktär; och ju mera wi granska mannen, desto tydligare skola wi finna att han ännu i dag ide äv det minsta bättre än hans stamfar mar. Hwad är hans kärlek? Egoiem. Hwad är hans hjeltemod? Dumdryghef. Hwad är haus klokfhet? Jnbilskhet. Hwad äro Hans löften? Mened. Hans trohet Ett joller. Hans hjerts lighet ? Hyckleri. Od) om någon af der mans liga fönet är godmodig, få kommer det jig af enfaldighet. Mäunerna äro sparsamma, då det gäller fas miljens werkliga behof, slösande då det gäller deras egna nöjen; stränga sedlighetsdomare mot sina fruar; fulla af smicker och uppmärksamhet mot andra fruntimmer omsorgsfalla mot jina hästar och hundar; älskwärda öfwerallt och alls tid — blott ide då de äro hemma hos fina fruar. Månnerna åro som bien : de fringfmäfs wa och kringsurra de skönaste blommorna, njuta deras sötma och flyga sedan bort; de äro som swalorna: de uppföka ofta de smutsigaste wrår, för att der uppslå fina nästen; de äro fom Kas liforniens guld: man söker dem ofta der de ide stå att finna, od) finner dem, der man inte welat eller ansett löna mödan att söka; de äro som brinnande cigarrer : man finner hos dem mera rök än eld. Känner ni igen er, gubbar ? nd — — — —— O. V. S. —— — — —