Helsingborgs-Posten – 2 september 1864, sida 2

Slutligen kom Jacksor tillbaka och sade, att i hela huset icke fans en smula såpa; och ett par minuter derefter flög den unga qwinnan in i rumuet i halft förwildadt tillstånd, emedan hon hade blifvit på det högsta förskräckt öfver pir gans beräntelse. Hon gret och jemrade fig — krokodiltärat menade mr Morgan, ty dec funs De ide wara något twifwel om att hon ju ide har de fögiftat fin man. Då man frågade Jadfon, nekade han på det bestämdaste att hafwa bedt mts Rogers om att föpa witriololja eller att han någonsin hade mottagit nägot genom henne, hwarwid den unga qwinnan blef så förs wånad, att hon dånade. Resultatet blef, att mrö Rogers blef arresterad och insatt i fäns gelse. Denna fruktanswärda nyhet for fom en blirt genom Farnhamn. Inom några minuters förs lopp talade alla derom; de antydningar om en grälig och af kif uppfylld sammanlefnad, hwari det unga paret hade lefwat, hwilka Jackson bade warit listig nog att utsprida åt alla Håll, blefwo repetecade oh tienade till att bestyrka sanningen af den fruktanswärda beskyllningen. — Jag behöfwer knappast att säga att jag icke hade samma mening som de öfriga i Farnhamn. Det war alliså upplösningen på den strid jag hade sett föregå hes Jackson. Det war det sält, hwarpå han realiserade den oklara tanke, jag låste i hans djefwulska blick. Han hade haft i finne att tillintetgöra både man och bur stru — den ene med gift, den andre genom las gen. Twifwelsutan hade han nu fått de oms talta 1500 pund och han wille nu behålla dem. Följande dag gid jag med Morgan att besöka den sjuke och fann honom till en del bättre, tad ware den hastiga hjelpen och doktorns snara anz tomst. Det gladde mig att, höra att den li