ställningarne togo sin början först kl. 1. Vid samma tid afsjöngs också Te deum i Paris alla kyrkor; i Notredamkyrkan hade hela officiella verlden infunnit sig i galauniform och med militärisk eskort. Såväl arbetssom kultusministern visade sig båda i all sin nya herrlighet, den förre som storkors och den sednare som kommendör af hederslegionen. Kl. 2 börjades solklorlustelserna vid barrieren du irone? och på invalidplanen. Sednare skola Place de la Concorde? och Champ-Elysees? stråla som ett eldhaf; alla offentliga byggnader och många privata hus skola illumineras, och kl. 9 komma två fyrverkerier att afbrännas, det ena på barrieren ?du Trone? och det andra på Marsfältet — kort sagdt, det är samma skadespel, om än med nodiga variationer, som man för elfva år sedan for första gången gaf Paris till lifs, och som sedermera upprepats hvarje år. Men sinnesstämvingen ar icke langre densamma. Parisarne ha blifvit alldeles likgiltiga. For dem är den 45 Augusti numera endast en hvilodag eller på sin höjd en Söndag med litet mera festligheter ån vanligt, och det är nu utländningar och provinsboar, som hastigt och nyfiket tränga sig fram till festens medelpunkt. Hvad utlandet angår, så skänker det icke längre Napoleonsdagen någon uppmarksamhet, då man känner sig öfvertygad om, att lugnet i Paris icke skall blifva stordt, helst på denna dag. Om någon enthusiasm och andra yttringar med anledning af dagens betydelse ar det icke längre fråga, och på sin hojd falla provinsboarne i elt slags stum hanryckning ofver de herrligheter, som presenteras dem af en hufvudstad, öfver hvilken de så ofta skrikit ack och ve. Vädret gynnar festen; det är väl ovanligt varmt, men här finnes icke en sky på himlen, som hotar att skada illuminationen eller fyrverkeriet. Fullt så klar är icke den politiska horizonten; det visar sig här och der skyar, som hota mången hogtstaende person; ty kejsaren, som i all stillhet firar sin festdag i S:t Cloud, skall på altvar tänka på alt innan få dagar modifiera sin minisere. Rouher skall ha segrat öfver Drouin de Lhuys. Annu hvilar en stor slöja öfver de händelser, som skola bli en följd af ministerskiftet; men vi lara snart nog komma alt utträda från den stillhet, hvari vi lefvat i osver två månader. Grekland. Oroligheterna i Belfast började ånyo i fredags och synas hafva varat hela dagen. Kl. 4 på morgonen begynle en kamp i Miffieldqvarteret mellan polisen och pobeln, som till en stor del var beväpnad med skjutvapen och affyrade flere skott på polisen. Kl. 9 förmiddagen hade oroligheterna nått sin höjd. Flera personer blefvo farligt sårade, deribland 2 barn. Militären hade varit i ordning sedan tidigt på morgonen, men tycktes ej hafva hjerta till alt gå på med blanka vapen. Uyder förmiddagen afhölls eu möte mellan stadens förnämare borgare, under hvilket flera mån at säval det katholska som det protestantiska partiet meddelade alt de föregående afton hade gått omkring i flera qvarler för att öfvertala orolighetsmakarna att hålla sig stilla och att de från båda sidor fått löfte om att de ejskulle göra något, om de ej blefvo angripna. — —— . —. .