— ———— ??L— — — för sina anförwandter och fina hiertans utz walda. Når man betänker, att ala dessa fvetåbof: war futto det ögonblick, då de blefwo fotogras ferade. såsom häktade förbrutare, de der kort derefter skulle ställa sig inför domareskranket — måste man undra öfwet det stora flertaleis oc förskämdhet. Man finner bland dem de gladaste ansigten, Den mest rätträdige man, fom stäåbet fig, frame för spegeln för att granska fin toilett, mnan han företager en promenad, fan ide feber låmare ut än mången af deåfa warelser. — Några till och med le, fom wille de fåga:Pors trättera du mig få mycket du will; jag tves fer ändå, att det är beqwämare art stjäla ån att arbeta. Mänga anfigten förråda också en wiss fjelfs belåtenhet, en bestämd öfweripgelse, att hwad deras ägare uffört ingalunda är wanhederligt. Mångas hållning wisar, att de warit myc fet angelägna om att bli porirälerade i en få föcdelakrig ställning fom möjligt. De trafiga figurerna äro swagt representerade; de flesta bofwarne äro nåstan alltid anständigt klädda,. Ansigtena äro till större delen magra. De gonen äro sällan uppspärrade, men deremot of: ta halfslutna. Mänga af jysionomierna ba res gelbundna och ätskilliga intagande anletsdrag. De awinliga bodtjufwarna äro till större delen öfwer trettio år gamla, fula och fe nästar allu elaka ut. Karlarnas ansigten röja sällan es lakhet men efta beslutsamhet; detta sednare år wanligen förhållandet med inbrotstjufwarna, då veremot de godmodiga ansigtena tillhöra de s. k. hotelltjufwarna. På bordet i sergeantens byrå ligger en stor tjock bok. Det är Newyorks syndaregi ster.