Helsingborgs-Posten – 24 augusti 1864, sida 2

14C44 ALS PER UVA fdr — 44 fT585 PETE SIR AUDI V UIP wen könet wid en ritligare middagsamattning — och allt befanns godt. Utlandet. Från Wien skrifves den 18 d:s all de slutliga instruktionerna för de danska suilmaktige skulle hafva anlävdt och att det första konserensmolet skulle ega rum som i går middag. Baron Carl Plessen såges skola deltaga i konferensen, och det tillfogas att Preussen anstranger sig for att tilldela honom en vigtig rol. Plessen har haft en privat audiens hos kejsaren al Österrike. )NOTdd. Allg. Ztg af den 21 d:s bekråftar, alt sredssorhandliagarna i Wien skola begynna i denna veckan och att baron Richthofen, preussisk gesandt i Wien, som skall assistera v. Westher på konferensen, alleredan har anländt till Wien. Samma dag som den stora folkfesten vid Peterhof 3 mil från S. Petersburg hade samlat en oerhörd manga af hufvudstadens innevänare, signalerades just i det ögonblick, da det storartade syrverkeriet skulle borja, all eldsväda utbrutit i Petersburg. En otrolig trangsel uppstod, och polisen hade svårt att hälla ordning i den otaliga massan, som trängdes vid ångbåtarne och jernvagsperronnerna. Sedan den forsta eldsvadan var slackt, utbrol eld efter hvartannat på ytterligare 3:e från hvarandra långt aflägsna stätlen i sladen. Det varade från 6 på aftonen till kl. 8 påfoljande morgon, innan man blef fullständigt herre ofver elden. Det misstänkes starkt, alt elden varit anlagd. Afven i Hull har rasat en större eldsvåda, genom hvilken flera verkståder och magasiner förstordes. Skadan anslås tilt 70,000 pund. Den 17 Augusti blef anstistaren af allenlatet emot General Berg, Krasuki, hängd i Warschau. Den 19-arige I. andowski, chef för ?hanggendarmerna, och Schmidt benådades först på afrättsplatsen, då de redan stodo under galgen, och domdes till 20 ärs tvångsarbete. Sex andra domdes till 42 a 15 års arbete i Sibiriens grufvor. Frankrike. Från Algier har ankommit en hjobspost, som kastade en skugga i festglansen. Som man erinrar sig gick redan for nagon tid sedan obestämda rykten om, alt upproret i Aigerien på nytt hade uppblossat. Marabutten Sidi Mohammed har bragt barbarstammarna att resa sig; insurgenterna fara fram med eld och svärd och hafva afskurit telegraftrådarna. Provinserna Oron och Konstantineh sagas vara lugna, och trupperna som stå på gränsen af Tel, äro manstarka nog att forhiadra insurgenternas inryckande. Närmare upplysningar har man ännu icke. Man erinrar sig, att det icke länge sedan var mycket tal om underhandlingar, som sades vara å bane emellan hofven i Turin och Paris genom General Menabrea, understödd af Marpvis Pepoli. LIndependancees PariSercorrespondent meddelar nu under den 48 Augusti jemte sorsakran, att han år val underrättad, den öfverraskaude nyheten, att det är stark fråga dm en osannolik, omöjlig, phenomenal sorsoning emellan Påfven och Victor Emannel. Ifriga sorhandlingar lära forsiggå emellan Hr de Sarliges och det österrikiska sändebudet samt Påfvens regering. Forsoningen skulle ske på de vilkor, att Victor Emanuel behåller sina nuvarande stater och att Päfven gor estergiller. Det lär vara genom Österrikes och Frankrikes gemensamma bemudanden, som detta skulle låta sig göra. Det är utan tvifvel visst, att förslag framställda i Rom af Frankrike, u nderstödda afÖsterrike och gillade af Spanien, skall sätta Påfven i en sådan ställning, att det fölle sig något svårt för I. II. att möta dem med detta klassiskt lakoniska non possumus, bakom hvilket han hittills alltid förskansat sig emot Frankrikes noter om reformer och eflergister. Emellertid hade väl ingen drömt om att Italiens vag till Rom skulle gå ofver Wien. Likväl är det obestridligt, att Frankrike i den nya verlden forvärfvat sig anspråk på såväl Spaniens som Österrikes erkänsla. Tillsvidare tillåter man sig emallar. åt alt an