i manaden furst Couza. Men ett annu sornämare besök i Paris omtalas ryktesvis 1 en korrespondens från London till )NordQ. Alla. Zwig, nemligen af prinsen och prinsessan al Wales. Stora sorberedelser larer komma all för denna håndelse vidtagas. En ärans man. (Ur Linneda.) Linnca omtalar gerna det, ssom fan glädja barnen, oc) då tom hon att tänka pa en gubbe, som med ett barnafromt, wålwiljande hjerta förenade skarpsinnighet od stor förmåga i fitt ämne. 1757 dog i Linköping Häradshöfdingen Pehr Anders Stuart F), fom i manga år lejwat af att utföra processer och fåledes war safförare; men i en ädel mening, en safförare, fom aldrig åtog fig någon orattwis fak, utan amväns de hela fin förmaga för att förswara rättwisan och bewala de mwärnlöfa mot orättfärdiga angrepp. Dersör må hans namn länge lefwa i wälsignelse. Jag will omtala ett par händelser, fom teds na få mäl hans hjertelag, iom hans rytte bland folket. Wid en temligen inwecklad process åtog fig Stuart att utföra talan mot en ansedd bonde, som stämt en annan och med ifwer förswarade ina förmodade rättigheter ; men då tinget tom och bonden fåg Stuart vå fin motparts sida, framträdde han till dombordet och fade: Jag har hittils ej annat sunnat förstä, än att jag har ratt i min talan; men då Häradshöfding Stuart åtagit fig min motparts fat, så litar jag på honom och nedlägger processen. Om jag hade rått, jå hade han ide fått emot mig. Man kan icke få några slönare intyg, och händelsen hedrade få wäl Stuart, fom den red: lige bonden, fom trodde sin motparts fofförare båttre än sig sjelf. DÅ domaren sedan räkade Stuart, frägade han honom: Det gladde dig wål att höra detta erkännande af din fanuvetsgranunhet? Da dar: rade ett par tärar iden gamle satsörarens ögon, och han sade: 7Jo jo bror Det tans antå godt ibland att wara en hederlig menniffa. Man wet ej mera än en gang, då Stuart ätog jig en oråttwis sak; och denna utförde på filt egna, barnsligt naiva och roliga ätt. Det finnes def wärre krångekmakare, fom gerna iwista och processa och söka att göra fina grannar och bekanta få många förlufter fom möjligt. En dylik krängelmakare, en förmogen bonde, hade blifwit slyldig en fattig man fem ritsdaler; men dennes godtregenhet hade gjort, att fordran, fastän rättwis, dock ej mar tilivädigt bewisad för att utan många omgångar eller anske aldrig funna winnas wid domstol. Den ile krångelmakaren wände sig till Stuart, hwars mscende fom sakförare stod högst den tiden. Han lät Stuart förstå, att Han icke wille fpafa på penningar — och denne åtog fig mor ressen, men fore att han ide wille det med mindre, än att han fick tio riksdaler. Dessa betalades ge nast, oc) bonden gick, glad i sitt inne. att hans wederpart slulle förlora, eller åiminstone få wänta betydligt. ö ) Adliga ätten Stnart härstammar från Gngland ber en gren deraf, genom Walter Stuarts gifte med Cc NIÖF. . c