ytlig fom en Fang! Om man med ett wift flags rätt fan i nå: gra andra länder anwända detta gamla ordipråf, lär det ätminstone ide anwändas i Frantrike, då man — utan att tala om de ohyggligheter, som under de första tiderna befläckade detta rikes tron — i minnet återkallar på hwad sätt de flesta konungarne af den nyare dynastien der ftädes dött. Karl IV dog wanjinnig. Larl VI lät hungra ibjel fig af fruktan att förgiftas af fin egen fon. Cudwig XI dog sitt friwilliga fångelje i Pless ligsleg-Tvurs, omgifwen af fina offer och plås 3ad af ånger och samwetsförebråclser. Karl VIN olef förgiftad i sitt tjugonde år. Frans I dog följd af fina utswäfningar. Henrik II afled ar en lansstöt er hållen under etttornäfpel. Frans II förgiftades af fin egen mor. Likaledes Karl IX, hwilken dog under gräsliga plagor och brännande ånger öfver Bartolomeinatten. Henrik HT mördades of em dominikanermunt, och Hen: rif IV af en jefuit. Ludwig XIV begross under folkets anklagande tystnad, och virdwig XY under dess högljudda förbannelser. Ludwig XVI ändade sitt lif på schavotten. Ludwig XVII dog nastan okänd i fängelset under det gräsligaste clande. eudwig XVIII afled etter om tjugnarig landslyft. Napoleon I, Karl X och Ludwig Filip lutade äfwenledes fina dagar under laudsjörs wisning. Hwilten Indi: eger den nuwarande franske nonarken? ÖYwilket slut wäntar honom när hans tid är all? (3. T.)