Helsingborgs-Posten – 10 augusti 1864, sida 2

het hos andra och arbetande agenters sweffulla uppträdande i öfrigt. Wi ha ansett denno lil la ingress nödwändig för att motivera det, att wi taga wårt begränsade utrymme i ansprat med berättelser från få långt aflägsua länder och om derwarande förhållanden. Sedan wi mid ett föregående tillfälle, enligt uppgifter från Newyork, skildrade stalluingen i Amerikas finanser, har icke allenast dåwarande finansministern m:r Ehase måst afgå, utan fon gresjen äfwen fuunit fig föranlåten att uppe häfwa lagen om terminaffärerna i wexlar, fwilfen lag wäl betecknades fom behöflig för att stäfja swindleriet, men fom dock gjorde sig förs hatlig genom en massa brister — måhända mest med anledning af det intrång fom den gjorde i den fria spekulationen. — Friheten i Amerika tål inga twångslagar, skulle de än wisa fig aldrig få behöfliga eller wälbekanta. Emellertid har den nya finansministern åtas git sig ett ide lätt wärf; sednare underrätteifer af d. I dennes skildra ställningen såsom före twiflad. De stora orden om landets outtömlis ga resurser föras ide mera på tal, man betlas gar nu ställningen och påstär att en dast en frams gång på krigsteatern skulle funna sätta mod i sinnena, men framgången är salsyntare än nes derlagen, ätminstone att döma efter de sednare underrättelserna, och det stora modet torde äns nu låta wänta på fig. Den nya lagen om 400. milioners-lånet, fom genomgått tongressens beg ge hus, är ett långt aftstycke, som i hufiwidla fen innehåller ett bemyndigande, för att ide fär ga en befallning, till finansministern att skaffa penningar på bästa möjliga willor inom eller utom landet. Förtroendet för regeringens förs måga, ja, vent ut, för dess wilja, att göra rätt för fig, är ganska twetydigt oc) man hyjfer ftos ra betänkligheter om huruwida låncoperationen ifall hafwa önskad framgång eller ej. Den nya tulltaxan är antagen och träder genast i traft; den skall wara utarbetad så, att den, utau att trycka på handeln, skall inbringa stora ins komster (2). Det är hemligen föleslaget att bestatta alla waruförsäljjingar med I procent och man wäntar fig deraf en oerhörd summa genom försäljningarne i första, andra och tredje hand; med kännedom om den amerifanffa laglydigheten, är det lätt att inse den swårighet som skaill uppstå mid kontrollens utöfwande. Pappersmyntet faller i wärde mer och mer för hwarje dag, och ändå finnes det brist på detta snart sagdt wändelösa mynt, ett obestridligt fat tum fastän det läter som en anomali, men i sjelfwa werket ide är få Det behöfwes för hwarje ett hundra dollars guld nu 250 dollars i papper, en tillökning i behofwet emot förr, fom ide uppwäges af de nya A yt: terligare får man taga i betraktande att 30 a 40 millioner dollars äro på wäg till armåen, hwilka icke så snart åter komma i cirkulation; det ar också påtagligt att en stor del af de är 1861 utgifne sedlarne absorberats, utan att är ter wisa fig i rörelsen, och att den del fom nu werkligen cirkulerar, efter det närwarande wärz defallet endast representerar 40 procent af de nominella kapitalet. — Huru högt stall wäl under den tilltagande minstningen i papperss myntets wärde, diskonton stiga då under den nuwarande stockningen i affärerna od) 150 proc., guldagio, penningar neppeligen stå att erhålla till 8 proc.? Guldagiots stegring Har fin nar turliga följd i den allmänna förstämningen, då man till hwad pris fom heljt will förhandla pappersmyntet i klingande valuta. Den 1 Jur li på morgonen mar man alldeles rådlös och guldagiot noterades i 182 proc., men nedgick, sedan regeringen återtagit guldbillen, till 130 proc. Öfwer den förestående hweteskörden hafwa hittils få många hwarandra motsägande unders vätteljer ingått, hwilta hade wäl mycket tycke af ioelulationg-berättelfer, få att man ide ansett för rådligt offentliggöra dem. I de nordwejts liga staterna skulle torkan hafwa åstadkommit mycken skada och från några distrikter uppgafs grödan som alldeles förlorad. J hwad mån det sedan inträffade regnwädret fan hafwa för bättrar utsigterna är swårt att beräkna; emellertid tror man ide på någon mifwärt öfmerz hufwud taget, om ide bristen på arbetskrafter, som kännbart gör fig gällande, lägger allt för stora hinder i wägen för inbergningen. Må störden utjalla huru som helit, tror man dock icke på billiga priser, emedan landtbrukarne i äts,bet ide stola wara i behof af att sälja i otid AAAOrsi— —U!— I SÄL — —