Helsingborgs-Posten – 1 augusti 1864, sida 3

man med purvurröda finder och blitttande ös gon, fom hoppade rundiomkring Gritti lifsom en tiger, med jmidiga och ouuröltliga knäweck. Micael drog sig alltgjemt tillbaka, under de han med öga: och wårjan följde den unge mans nens ögon vd) sward, samt då od då kastade eu blid på den blodiga fläcken på skjortan. Mi bael, fom fortsatte fiu retrar, säg sic helt oförmodadt wio, slutet af fältet, det will saga wid häcken. Just då hans wenitra fot stötte emot ett cypressiräd, förlorade han för en sekund fin uppmarksamhet; Lucas wärja frans trängde ända till hang bröst och blodet frams iprunde. Men då blef det Doleis tur att re tirera för de häfliga anfall, fom wisade ar Micael åter war fullkomligt waken. Lucas röreljer tyches småningom förlora fu häftighet; han git tillbaka med stora teg, lilsom sökte Har tillfäule att få hwila sin hand od inom några sefundet war han wid trädgårdens ans dra ända, i sin ordning med ryggen emot håes ken. Michael såg att den unge mannens trötta hand icke längre kunde föra wärjan i Höjd med bröstet och för att göra slut på saken, rvifs tade han en fraftig stöt mot den redan fårade axeln. Laca föll framslupa och Michael trodde att han träffat honom, men i samma ögonblick fånde han sjelj dödskylan an ent swärd fom genomborrade hans bröst. Luca hade undwis kit stöten derigenom att han hastigt föll på Fnå oh i det han ftötte fin dolk i jorden för art deraf göra fig en stödjepunkt, hade han tagil Michaels kropp på sin wärjfpers. Michael bhas de ännu nog kraft för att resa fig upp, men gan föll genast baklänges, under der han upps gaf ett swagi rop och utsträckte armarne. (Forts).