Helsingborgs-Posten – 13 juli 1864, sida 2

vVon14 9d1u0109 91) UUAA 4— (4 2 prometteraade för H. M:t konungens stållning, om försöket hade misslyckats och vi ha icke utan bekymmer hort ryktena om-att det skulle stolt på svårigheter. Den poliliska vändningen, som det förnyade kriget tagit och ännu mer den hållning, som England intagit efter konferensens slut, har blifvit ganska belanklig. Till ett kraftigt sottsättande af kriget saknades våsendtliga vilkor både hos nationen och håren och direkta underhandlingar med vära fiender kunde icke med något stort hopp föras af den minister, som hitills har ledt Danmarks politik. Den nya regeringen har i sådant hanscende verkliga fördelar. Vill den fortsätta kriget kan den räkna på fullkomlig sammanslutning af de elementer, som genom sitt missnöje och oforsvarliga uppsorande hafva framkallat tvedrägt inom nationen, och det stora antalet af folket, som haft blick för stridens aationella betydelse, kan gifva dessa missnojda en lardom i patriotiskt sinnelag, derigenom att det under sådana forhällande som de nuvarande villigt offra sina krafter för saderneslandet utan afseende på ministerens politiska färg, är det deremot afsigten att komma till afgorande utan appell till vapenlyckan, så kunna underhandlingarne battre soras af män, som stå den tyska uppfattningen närmare ån deras toretrådare eller i alla fall mindre betraktas som motståndare, och det algorande, hvarom der nu synes vara tal, kommer också naturligast till verklighet genom dem — det ar egendomligt att denna minister räknar så många gamla man i sin krets, skulle den icke kunna utveckla visdom, så kan det icke vara tillfolje af alltför stor ungdomlighet. Det berattas, all en ny sammankomst skall ega rum på lustslottet Schoubrunu nära Wien mellan kejsaren af Österrike och konungen af Preussen, hvaraf man väntar sig stora sorhoppningar. Enligt telegrafunderrättelser amnar konung Wilhelm redan i denna vecka intraffa derstades, ättoljd af Bismarck och Roon. Man beräknar, att krigsomkossnaderna från den 4:e Febr. till den 1:e Juli hafva å Preussens sida uppgått till circa 40 millioner och å Österrikes till 13 a 16 millioner rdr. I ett telegram från London meddelas: I öfverhusets fredagsmöte, som var ganska lalrikt besokt, deribland flera gesandter bemarktes, underrättade lord Russel om, all de på Als fångna svenska officerare, som buro dansk uniform, vål hade blifvit installda för krigsratt. men all preussiska regeringen icke ansåg detta handlingssått billigt. Grefve Malmesbury inlemnade silt mot regeringen anmälda tadelsvotum. Under den derpå följande debatten försvarade Argyll, Brougham, Clareudon och Woudehouse regeringev, Malmesbury erhöll dock segern i det bans tadelsvotum antogs med 477 röster mot 168. På lord Moutagues förfrågan i underhuset, forklarade Layard, att ryktet om att 400 svenska fångar skulle hafva blifvit skjutna på Als är helt och hället ogrundadt. Den uppskjutna debatten i den dansk-tyska sahen fortsaltes. Franska ?Monitören? tillkännagifver kejsarens snart forestående afresa trån Fontainebleau. Kejsaren ämnar sig till Vichy. Kejsarinnan och den kejserlige prinsen till St. Cloud. Före kejsarens afresa väntade man alt få erfara resultatet af de hällna ministerkonseljerna, och man emotsäg tvenne dekreter, det ena beträffande ministrarnes stallning ttll kamrarne och det andra vidstracktare politiska rättigheter, hvilka man väntar sk ola tilldelas senaten. Den politiska diskussionen inom depuleradekammaren i Turin slutade den 5 Juni med ett förtroendevotum ät styrelsen. Minghetti hade förklarat, atthan icke mottog någol annat votum än elt sådant som utvisade fullständigt förtroende för regeringen och med 102 roster emot 126 beviljades della. I Holstem herrskar, enligt Danska tidningars berättelser, ett tillstånd som icke är mycket olikt den fullkomhgaste anarki. Det är de Slesvig-Ilolsteinska föreningarne, som regera och terrorisera landet från centralpunkterna Kiel, Altona och Jtzehoe. De tvenne sorbundskommissarierna hälla sig utom alla de egentliga ärendena och synas tillbrin