att wara, då äro jn stadens innewänare antingen ytterst oknnniga eller ytterst dåliga, el ker och bådadera, då de lemnat nämnde förtros endenppdrag åt hr Borg; eller och talur hr W. ej sanning. Nu torde wäl ej hr W. wilja får ga att stadens inwårare äro hwarken få ofunniga eller dåliga, alltså talar hr W. ide fan: ning. Men cj nog härmed: Hr W. tycks här tala mot bättre wetande, eller afsigtlig ofan: ning, ty de 3 förftnämnda förtroenden har hr Borg erhållit å allmän rädstuga, under hr W:s egna ögon, till skoldireftör år hr B. mald å allmän sockenstämma ech till jernwägsrevisor af ett bolag, hwari äfven hr W. lärer mara dels egare och fwilfo bada uppdrag, äfwensom de djriga här omnämnda blifwit omtalade både af stadens och de flesta af rikets tidningar. — Hwad stulle den opartiste betraktaren och granskaren föga om hwiltensomhelst enskild man, fom på fått här blifwit anfördt bedömde en för honom misshaglig person; hwad skall en fom mun, ett landshöfdingeembete, en hofrätt, hwad stall den allmänna opinionen föga om en mas qistratspersen, en domare, fom wisar fådana egenstaper, fom dem hr W. mid fitt uppträdande som kärande sjelf, mera upprittigt än just wälbetänkt, laggt i dagen? OM när härtill kommer, att, såwidt jag har mig bekant, hr W. sjelj aldrig erhållit något förtroendeuppdrag af staden i de många och wigtiga kommunala ane gelägenheter, fom under de sednaste 5 a 10 ären här förekommit, måfte mau i sanning häpna döfwer så mycken uppblåsthet öfwer egna och uns derskattande ar en annans förtienster om jams hället, fom talar från hwarje ord af hr W., bwilfen, om ej alla tecken bedraga, tillhör en nu lyckligtwis nästan utdöd stola af tjenstemän, fom tro att folket är till blott för deras skull, och hwilta för resten fätta fig öfwer folfer, den allmänna opinionen och isynnerhet de jörbannade tidningarne, fom wåga twifta på deras ofelbarhet. (Forts.