kunnat räddas, eller säsom instängda eller bundna möjligen blifwit glömda i den fafanes fulla förwirringen under natten, till dess wägen blifwit oöfmwerftigligt spärrad. Den fora förödelsen får mäl tillskrifwas flera orsater. Den första och wigtigaste war, efter war tanke, den, att köpingen, sasom fiera gamlu siuder, war trängt och illa bygd, med jmala gas tor, på hwilta man ej funde tomma fram, je dan elden bildat hwalf öfwer dem. En annan werfunde orsak war den, att brandredskapen icke lärer warit tillräcklig till hejdande af eldens wåälosamhet, sedan den få hastigt tagit fart på flera ställen; eu trevje war, att någon egentlig sammanhallning bland innewånarne på de mest hotade punkterna ej kunde åstadkommas, sedan faran börjat blifwa allmänt öfwerhängande, hwarjemte man fan antaga, att det juart blef omöjligt för innewånarne att, sedan bron öfwer forssen afdrunnit och gatorua blifwit stängda genom eldhwalf från de å ömse sidor brinnans de husen, komma hwarandra till hielv, Snart gällde troligen ock den gamla regeln: man är sig sjelf närmast!. En handräckning till bergs ning blef slutligen, jasom det sades oss, ej mera tänfdoar. En mängd perfoner fingo också ej ber ga mer än lifwet. — Antalet afbrända egendo mar utgör omtring 130, de af elden skonade uppgå till 40. Af circa 2000 innewånare blef: wo ungefär 1300 huswilla. Somliga af de brandskadade, som bravdsförsäkrat fin egendom till fulla wärdet, åro jemfö elsewis i lika goda omständigheter nu som förnt, med undantag af den förlust, som göres ganom ett ofriwilligt owertsamt lif; andra deremot, fom underlåtit oranoförsäkring och förlorat större eller mindre del af fin egendom, äro antingen rent af utar: made eller lida eljest betydligt. En stor mängd brandförsäkrade lösören oc) warulager har gatt förlorad, fåfom omöjlig att berga, få att drand: förfätringsbolagen lära få widkännas betydande erfättningar. Med fulltomlig wissbet Har man fig ide bekant, om någon menniffa blef innebränd. Jcke heller wet man huru eldeu börjades. Deremot Hade dagen förut, eller på andra dagen efter bran den, inträffat en högst betlaglig olyckshindelse, då bagaremästaren Silow, som stod på grus: högen efter sitt hus, i någon sysselsattuing, tvafs fades af en nedrafande fforften och blef ihjelslagen. Denna händelse har ännu mera ned: tryckt den förut nog sorgsna sinnesstämuningen. Briften på lifsmedel war ännu i lördags gans ffa stor, emedan någon betydligare tillförfel ej dittills kommit i gång. Från Carlskrona hade några uttistt werkande samhällsmedlemmar sökt att i någon mon afhjelpa de mest känndara bes hofwen. Likaså har töpingens fommunaluämnd nitiskt werkat, understödd såwäl af styrelsen med 1000 rdr rit, fom äfwen af ådelsinnade ens skilda personer. Man kan också tänka sig hwad som behöfwer göras med hast, då brandskadan uppskattas i wärde till en milion rdr rmt, till och med ännu mera, efter somligas beräkning. Likasom man med glädje oh tacksamhet erfönuner alla wederbörvudes och mänga enskilda personers ädla bemödanden att underlätta den tuns ga bördan af bekymmer, fom blifwit lagd på bydoerne, måste man beklaga den usla minningslyjtnad, fom lockat en del per soner att, under sken af bergning, tillegna fig en del lösegendom, hwarom pälysning lärer skett i Listerby kyrta, att äterställandet af godset ännu fan ske. Herr landshöfding Nordenfelt, fom war på