Helsingborgs-Posten – 11 april 1864, sida 3

oss läto ledas af dess klara glans, hvarvid vi läste dessa trösteorden: er Wilhelm finnes väl mer ej på jorden, den bästa delen har dock blifvit hans. Ej vid din graf stå Fader eller Moder, der står likväl en hjertligt älskad broder, som fick ditt sista afsked taga mot. Han sagt: ,,han lyfte blicken emot himlen, så var det slut. Ack! ofvan stjernehvimlen du böjer knä nu vid Allsaders fot. Ifrånf din höjd, din ljusa höjd nedblicka till oss härnere, vänligt till oss skicka en vänlig hälsning uti vindens sus. En gång, jag hoppas det, vi skola råkas och då tillsammans med hvarandra språkas om annat, än som hör till jordens grus. Tack, Wilhelm, för den glädje, Du oss gjorde! Din bortgång väl med smärta vi försporde, men Du har ingått i en säker hamn, Dig Herren gaf oss, Dig Han från oss tagit och dermed hårdt, men kärleksrikt, oss slagit. , Välsignadt vare Herrens helga namn! RDT.