Helsingborgs-Posten – 1 april 1864, sida 3

Hon n: Åh inre vu min goda, bästa Wahrer! Den karntsen traffar on hwarenda Dag. Min wän! — låga inte näsan i affärer, Som ite du förstar, det säger jap! Men en sak jag olpysligtwi; begriper: Sör dina mwånner jemt du lemnar mig. — : Så får du easam wara em det kniper, Det hafwa hundra warit före dig! : Men ensamt,standigt, leds jag in otroligt, Art ångslan hjertit brist will t:u .. : Jdem s—n oar sagi r art jemt du Malt ba roligt, Det wore Inte nyttigt, fåra du! — Mean, Carll helt annat unde lifwet wara: J huslig trefnad högsta lyckan ber. — Han: Gådomligt! — skom: an ua hemma bara, Och fåndigt hänga nåfan öfwer mor. — Pen . : Men och men — ochaldtig hör jag anna:! RPå dina mer will jag en gång ba slut! De plaga mig hwar dag förbannadr — Nu bir du hemma — jag går ensam ut. Lea. Från en 70 ria till em 17-ärig ÖHwarför slyt du mig föda? Soeinger, når mot dig ag går? Hwarfor med håfwan bå blida Jomt på mit hwimande hår? Ungdomens blomma På kinden Bar du, få trisk ow få ffår. Mein har förflugit med winden: Tag dock ren kärlek jag bär. dramen — du det ej förgäte — Skifmar ju skonare då, När wi bland rosorna låte Snohwita liljor odsä.