2AucdeFebir, underlöjtnant wid Zaartcha. Derefter foro wi till Krim. Slaget wid Ålma förskaffade mig löjenantsgrad och militårmes daljen; Jaferman, hederssegionens fors, och den forsta affären under Sewastopols murar kaptensfullmmakten. Se der, fåra Rosa, mina tjeniter mot staten, och jag skulle ingenting ha att tillägga, om jag inte hade ar beräta er en tilldragelse från detta sista fälttåg, en tillen tilldrage se fom haft em fort inflytande på hela min lif. Alla lyssnade med spänd uppmärksamhet. Kaptenen fortfor: — Mila krigets werlingar äro inte gynnsamma för de raskaste. Jag blef särad och tagen till ånga wid första anfallet vå Malakowtornet. Ryssarne slösade på mig alla mojliga omsorger, och för att bespara mig de jörsafelser, fom tll och mod de fårade namrligtwis nödgas underkasta fig i en belägrad stad, får guwers nören i Sewastovol föra mig till S:t Beterds burg i sin egen wagn. Knappt hade jag ankonmit till denna stad, förr än en gammal, tapper rysk general, grefwe Retrmoloff, fom och löfte upp mig. — Gensralen grefwe Nerrmoloff! utropade den unge ariisten. — Kom oss sökte upp mig, fortfor kaptenen, förde mig till sitt holell och behandlade mig säsom far och wän. I förbigående skulle jag omtala för er, mina wänner, anledningen till detta ädelmodiga beteende. — Herr Nerrmoloff kommenderade ett res gemene, och gjorde såsom öfwerste fälttäget i Fraufrike 1811. I den blodiga striden wid Mommirail olef hand regemente nåltan tills intetgjordt och han sjelf togs till fånga af min far, fom kommenderade en brigad af det unga