öte gl. ets len TE de sagte är iga 118 på ird lös ille fig ms afz till ng ses e. ril. il inng Mua an. virefäf 2 1not Des get ark en us Ane en fås jen es De 1 ätlt, att 8 lle an ch tt Ve en åder. Utom det wackra i mujitaccompagnemens tet och det goda utförandet mar denna fång nu mycket tilltalande, i det den ännu mera nppels dade wåra sympathier för de danske bröderna. Fröken Nielsen, fom uppenbarar mycken migs het och konstnarlighet i fin dans, blef åfwen framropad och appladerad. — Den swage Sive är ett gammalt Här befant stycke, fom likwäl alltid gerna ses ater. — Hr Zäberleins och Molans lifliga spel vidrog äfwen att göra det intressant, fastän den sistnamnde karikerude wäl mycket fin rot. J sista pjesen PManden frå Sydcarolina, ett högst obetyoligt stycke, hade man ytterligare tillfälle att beundra fru Jacodsen fom eu god stadespelerska. J afton gifwes Advotatens Dutter och 7I en fart, fröken Niels en fommer att uppträda i ewenne trefsliga danser, isynnerhet Pas Debut, som är mycket omwexlande. — Hertigens af Wermland helsotillstånd har under denna månads lopp smaningom olifwit förbättradt, krafter och helsa tilltaga, och redan sedan ett par weckor har H. K. H. hun: nat lemna fängen oc) obe: wäraöt röra sig i rummen. — Prinsessan Lonise Charlotte, landtgrefwinna of Hessen, afled den 28 dennes i Kö penhamn. — Angående Christen Matssons från lejsinge hastigt timade död härstades, har res dattionen af en mid tillfället, heta tiden, HÄYz warande person erhallit följande meddelande, hwarwid redaltionen kan endast tillägga, att Christen Matsson berättas warit i nm ycket goda omständigheter och att han förut fajt djerts slog. Då jag filtl. Lördag fl. I f. m. mar inne hos YÅadman Wahlin, intom dit ex reslig, fetlagd bonde, som fade fig heta Cheisten Matts: jon och wara från Klejsinge. Hun betlagade sig deröfwer, att han olifwit ligjött för 300 Ror YÄmt, utgörande hans swårsons skuld till Fillal-Banken, till såkerhet hwarföre blifwit vants satt ett af Mattsfson utjtällot skuldedref å 1,200 Rör Åmt. Han yttrade dels farhåga, att då både Läutagarens 00 Maottssons skuldebref blifwit i Lagförnings-handlingarne åberopade, båda skuldebrefwens belopp tunde komma att uttagas, dels förmodan, att nn utsökta beloppet redan kunde wara guldet genom de af fvärfonen under förliden sommar till förre Kamereraren Starljon enligt företedt qvitto inbetaldte 600 Adr Åmt. Sedan Wåhlin i i förra fallet fökt flera gånger, slutligen allwarsamt förtlara, att Banten ej fordrar mer än 300 Ådr Åmt, wil fet, ester min uppfattning, Mattsson likwål ej förstod, samt i fednare fallet wisat, att de till Karlson inbetaldte medel blifwit i Banken res dowista samt åtgätt till gäldandet af ett annat af samme swärson upptaget lån, hwarför Chri: sten Mattsson äfwen utställt fin revers 1000 Rör Åmt, beklagade fig Mattsson öfwer fina berörde förbindeljer. Han begarde intet anständ, ej eller förekom något owäsen eller ringaste ofredande. Men helt owäntadt, ungefär ett qwart efter ankomsten, fade Mattsson sig mwara illa mående, begärde och fit ert glas watten, samt föll, der han fatt i soffan, daklänges oh angreps af en swår Apoplexi. Herr Doktor Netzs ler, till hwilken iloud genast sändes, ankom firat och förordnade, att aderlåtning borde ges nast werlställas, hwiltet sledde, samt att den