Helsingborgs-Posten – 21 mars 1864, sida 2

Ledd af fru Dupre, fon, wan wid bandet, gaf henne goda råd, öppnade Rosa en linne bod, och detta företag lyckades wida öfwer den unga flickans billiga förhoppningar. Talrika funder, hwilka der allmänna lugnet hade åters fört till Paris, skyndade att besöka henne. Ryktbara och förtjusande qwinnor, som dolt sina wapensköldar och sina behag långt bort i landsorterna, motstodo icke längre nöjet att fe solen i Pakis, derifrän de sköna konsterna, lyren och behagen aldrig kunna förewisas utan att fasta öfver Hela werlden fasornas och bars bariets krusflor. Sju är hade förflutit sedan Hector de Chans cys afresa till Afrika, oh ännu hade inga une derrättelser från honom ankommit hwarken till herr Dupree efter Rosa sjelf. Förgäfwes hade den unga flickan gjort förfrågningar hos frigas ministern för att få weta sin fosterbrors öde. Skulle han ha olifwit tillfängatagen af aras berna ob qwarhållen som gisslan, eller hade han blifwi1 förftyrtad till nägot annat regemente? Man wisste ingenting, Herr Dupre hade inte warit lyckligare i fin fotskning, och såwäl hans samilj som Rosa wäntade endast af håndelsen upplysning om denne mans oden, hwil: