Helsingborgs-Posten – 21 mars 1864, sida 2

borta, Hade hon swarat fru Dupre, hans närwaro år nödwändig för min lyda och jag stulle tro mig begå en dålig handling, om jag ingick nägon förbindelse utan hang bifall. — Men om herr de Chancy dlifwir dödad, anmärtte fru Dupre, tänker ni dä, få ung och wacker som ni är, bli ogift hela ert lif! — Ja, min fru, swarade Rosa, jag tänker förbli ogift och uppfylla alla de löften jag gifs wit honom. — Ni tänfer wäl inte gifta er med herr de Chancv, inföll fru Dupre. — Mina känslor för herr de Chancy äro en systers och icke en älskarinnas; men omftåns digheterna funna wara sådana att min wåns skap för Hector, ifall han återkommer sjuklig och swag, och iill följe deraf utan förmögen bet eller förmåga att förwärfwa något, nöds gar mig att erbjuda honom min hand. Jag fänner herr Chancys lvune, han skulle afflå allt af en wän, af en syster, endast af en mas kas Hand skulle han emottaga något. Den ådla flickan nedtysiade på få fått de sympathier, låt of säga ut ordet, den fårlet hon hyste för Edmond och fastkedjade fin ömse bet wid den byggnad af pligt, erkänsla och wånskap fom hon uppreft uti fin själ. — Ni år en beundranswärd flicka, utropade fru Dupre med häaryckning. i det hon kysste Rosa. Ni will inte bli min sondotter, men jag fon inte afhålla mig ifrån att ge min hyllning åt edra grundfatfer och prifa ert beflut, (Foris.)