Helsingborgs-Posten – 18 mars 1864, sida 3

Angusti nånad, od förebragerTagignn en. ningen, ty radäning med höskin Fri Småland, för de mårga jordfasta ochslöfd stänars stuld, hwarmed måra åkrar äro öfwerfällade, allsicke anwändbar; radsåningen på ryggar (drile lar) utsätter plantorna under wintertiden för mycket för kölden, ty den lösa fnän, som oftast wid winterns början med ett h fydu Jäce öfwerhöljer jorden, sjunker gerna flån höjden åt fördjupningarne och lemnar A na på rygaarne obetäckta samt utsatta för sror sten, hwillen ej får öfwerstiga 20 grader Celsius, förrän avelsplantorna frysa bort. Att sä fröet emellan drillryggarne, skall wisserligen wid winterns början freda plantora till en del för tölden, men snön samlar fig då gerna uti förs djupningarne, och på få såätt förstöras avelsplans torna genom qwäfning. Fröet bör sås temligen tunnt, ehuruwäl efter jordens beskaffenhet, mer eller mindre ftenbundenhet o. s. w., erfordras än mer än mindre utsåde; 2 a 3 kannor per tunnland torde, allt efter lokala förhållanden, wara fullt tillräckligt. Avelens störd infaller i början af Juli mås nad, och aftages den då baljorna börja gulna. Det, är bättre att fförda avelen något för tidigt, än försent. Till skärningen begagnar jag wanligen qwinnor, fåfom billigare i dans werkspriset än karlar, samt sullt passande till detta arbete. Avelen bindes, om man ej kan tröffa grödan ute på fältet, i förfwarligt tjocka band, som helst lägges med någon skillnad dem emellan, få att man utan swårighet, om mär derleten få påfordrar, fan wända dem. Jnkörningen bör helst ske om morgonen, då daggen förhindrar baljornas uppspringande-. Wagnshäckarne böra wara försedda mer pressenningar, hwaruti det ur nekarne fallande fröet uppfängas. Man bör ej föra in mer, än man för dagen hinner uttröska, ty den tätt ihoppacfade halmen wärmer sig lätt och skadar fröet. Fröet bör helst ligga en tid tillsammons mr? baljorna, dock ej tjockare än 6 tum, samt omstyfflas minst en gäng om dagen. Baljorna eller agnarne äro ett förträffligt soder, hwars protein och fettbeständsdelar öfwerträffa i pros centtal hafrehalmens. Avelsströet är ett högst wälkommet strömaterial wid en tid, då tillgåns gen å annan halm är knapp. Emellertid råder jag alla, fom möjligen ffuls le hafwa lust att framdeles odla avel i Smäland, att börja dermed i mindre skala samt helst förut taga kännedom om denna odling Hos mig säwäl på efterhösten som om midsommarn, oh derefter öka popuktionen först småningom. Bolmstad i Juli 1863. H. von Schönberg.