jatjer ocb uppsägning, ite ajord af er huswärd, utan af er, 19 jag :tänkte ar det inte är före enligt med er wärdighet att bo qwar i elt hus, bwars egare äro sådana der versoner— Af! bäste Hector, bwar ni är qod och förutfeende! rovade Rofa od hoppade af aläde je; jag har då er att tacka, an jag ännu år rifs dessa älskade möblor, fom er mor gaf mig, åro ännu mina od ingenting Tan pådaynefter skilja mig från dem. Gud, bwad jag är Ive ligt Hector måtte jag nu bara få arbete, få år jag räddad! Hårwid afbråöl hon dock hastigt fina glådjes afbrott och inföll: Men, Hector, ni sade i går, att ni inte has de nägra benningar; bur bar ni då lyckats få ihov en få betydlig summa, mer ån bundra femtio franes? Jag bar fålt mig, swarade helt enkelt den Unge mannen. — Har ni sält er, ropade Rysa ech blefs nade. — Sa, jag bar tagit lega fom feldat, uvvs lyfte Hector; inte bör ni oroa er för den skull. — Ad, Hecior, ni säger ej sanningenl ni wil leka med min lättrogenhet. Har generalen baron de Chancvs fon kunnat sälja fig! Vass far det att en man fom ni, Hector, besluter att ge sitt blod för venningar? — Det jaa säger år likwäl rena fannine gen, bästa Rosa, swarade Hector leende. — Om få år, Hecror, will jag inte ba en sådan uppoffring at tacka för min räddnin, jaq will inte att man skall såga an sag begnanat mig af en iillgifwenhet, fom sknlle neds såtta er bade i egna och andras ögon. — Rosa, swarode den unge mannen med filosofisk alwar, ni har rått; den fom säljen