Ärbtterskan. Al Amttec de Bast. PIL. Ett oförntsedt sammanträffande. (Fertf. fr. n:r 29.) Under inflytelsen af en feberaklig oro gick Rosa långe wan att weta hwilfen wäg hon följde. I början gick hon gatan du Bac, tog af till wenster på gatan Vaugirard, feresarte restjter ga an dnser och fom till de nya bu: leward roa, hwilfa hon följde ända iill troften af bangården för jernwägen titt von. Friska luften och ansträngningen under en hastig gång ätergåjwo benne lugn i själen och Harbet itans karne, men froppen war utmattad ow bon fann sig nästan lycklig, då hon fom till en bänf, bwars på twenne gamla gummor från föttighufet Salpetriaire hwilade sig och fökte troligen wid pe behagliga strälarne af höstsolen ob awiilttet af de bewingade innewänarne i S:: Medards kyrktorn, alt glömma hospimalets twäng, cfune da utdunstningar och jemmer. På denna bång satte fig Roesa, sedan bon med en wånlig böjaing vå hufwuret belsat på be gamla matronerna, hwilkas morgomodnad fanhånda hade warit lika lysande fom deras solnedgäång war mört och tyster. — Ten ber mamsellen tuckas wara mycket!