Article Image
Melsingborg. — H. EN. konnugen reste till Norge den I på morgonen och åtföljdes af jujtitieminiftern, utritesministern samt statsråderna Luagerstråle oc) Thulstrup. Tillförordnade regeringen beitår al Hertig Ösrar, stataråderne Platen, Malmsten och Bredderg. — Ordres. Cu del of avmån, hwmidland skånsla regementena, hafwa från vandtförjwarsdepartementet erhållit ordres att hålla fig färs diga att tre dagar efter kommande ordres fins na bryta upp. — Ur blå boken. J Posttidningen för den 10 d:s läses: Några utdrag ur de i går hitkomna häftena of engelska blå boken, i hwad angår de före enade rifenas ställning till -donfttefta frågan, torde ide mara utan intregse för den fwenjta allmänheten. Storbritanniske ministern i Stockholm FJerningham skrifwer den 9 November 1863 till grefwe Russell: Aj mm franske kollega före nimmer jag, att han, som hört omtalas en af sigt hos den härwarande regeringen att mders teckna förswy sjördundet med Diumark trots den dansta frågans mera fredliga utjcende för tillfället, tillipor t grefwe Manderström härom, hwarwid Hand Excellens traftigt förnekat det untydda förhållande t med förklarande, att trattatens undertecknande ide war tillämnadt nu mera än under de senaste jem etler fer mer forna. Paget, engelsk minister i Kövenbama, tilgrefs we Rusjell den 25 Novemder: De fitta ine strultioner, fom greswe Hamilton emottagit rö: runde tr attaten, äro, att Hans Swenska Major stät, ehuru lika willig fom någonsin att mNve ieckna den, när rätta ögonblicket inträffat, lite wäl icke fan förmås att i detta ämne gå wi idare annorsunda, än efter initiativ af danffa reges ringen, få att denna har full frihet att Handla i öfwerensstämmelse med den förändring, fom i Danmark inträffat efter de första underjands lingarna i fråga om traktaten. reswe Russell den 26 Decemder 1883 till storbritanniste ministrarne i Paris oc Stod holm: Swenska ministern grefwe Wachtmeister kom till mig för twå dagar sedan och uppläste en gansta läng Doesche från grefwe Manderström rörande Danmarks nuwarande ställning, — — Swensta regeringen kände omöjligheten för Swerige att uppträda säsom en of de stora makterna; men, om jag rätt förstod depeichen, föriiarade Swerige sig willigt att intaga sin plats wid sidan af hwilken stormakt, som kunde fomma Danmark till hjelp. Under tiden måste Swerige bibe hålla friheten att bestamma sina bandlingar. Den 13 Jannari 1864 äitrifwer hr Serninge ham till grefwe Rusfell: Då eders herrlighets depesche of den 26 i förliden månad, Omarigelom jag underrättas derom, att grefwe Watts neister meddelat en lång depesche från grefwe Manderström rörande danska frågan, antyder nöjligheten af ett twifwel om rätta meningen äf ett Yttrande beträffande eventuelt biständ af Swerige åt Danmark, har jaa funnit lämpligt itt härom tillfråga grefwe Manderström, fom derwid bekräftade, att E. H:s uppfattning af meningen war riltig i sak, och att swenska regeringen, under bibeqållande af fin handlings

14 mars 1864, sida 2

Thumbnail