Hector hade blifwit man på samma gång fom Rosa imrädde i ungdomsäldern. Fru d Chancy, hwars alla örskuningar i denna werl! den conceulrerat fig På hennes son och foster. dotter wille, till följe af en aning om fin nå ra fötestående död, wara närwarande wiID dess sa twå för hennes hjerta så dytbara warelsers inträde i werlden. Hon skaffade Hector plats i en ansedt handelshus i Lyon od Rofa er fördelaktig anställnina uti en aktningswärd få: milj uti förstaden S:t Germain. RNosa emot tog sin plats med glådje, men Hector, hware alla önskningar woro riktade mot frigareyrket. hade all möda i werlden at underkasta sig fin mors wilja. Som han dock ansåg lydnad wa ra det största bewis på ömhet han kunde ge fin mor, samipck e ban att refa till Lyon oc göra fig till handelsetev. Men då Hector to; afsked af fru de Chancy fade Han: Mskanff min fats namn oc lysande ijenster borde g ra mig till en pligt att omfatta wapenyrket hwartill också min inre kallelse drager mig. men ni önskar min mor att jag skall afsäga mig fördelarua af min börd, och ev moderli na kärlek oroar fig öfwer de faror, jag fful löpa i detta yrke; jag ger derföre efter för e dra önskningar och fall wiga in mig i hans delus hemligheter, Men, min mor, om fåders neslandet en dag årerfordrar fina barns med oh armar, räfna då inte på alt min eftergif. wenhet och lydnad skola metstå den röst fom fallar mig till sttiden. Jag känner, tillade der unge ådle mannen oc) lade banden på fit hjerta, att under sådana förhållanden more mi plats på bataljfältet och icke innanför skranke på ett handelskomor. oo (Fotis.)