menniska. Denna vultaniska natur färde ingen måtta i glädjen eller nöjet. Passionerna, i ftöllet för att tyglas af förnuftet, gaf Han lösa tyglar; odsa förwarfwade han omänner och belackare i mängd. Boltliga studier föraktade Han, blott eu vok hade wärde för Honom — naturens itora bot; men i denna tunde han föfa, och hans resixioner på det stormande hafwet eller bsand Flippbloden i den ödsliga ifogen öfwer de moiande naturföretcefserna woro ale tid snillrite. Hans oriljanta hufwud och fraps perande omdöme ersatte äfwen tiil god del den den drift på uppfostran, fom han aldrig mördat sig om att ashjrlpa. Mot unga artifter mar han ysterst bjelpsam med råd oc) dåd, men den sin förbåfwande medelmåttan hade i honom en oblinfelig fiende. Mensäten älstade han med passion vw kunde de flesta nyare operor utantill. Ången swensk målare bar fatt fina taflor få wäl betalda som han, men der ekonomista stötte ingeu samre. Han hörde i detta såwäl jom i många andra fall till denna tlass swenska fnillen, hwilka, i lithet med en Lidner, Stoagnelius n. fö, med sitt snilles strålar wärma om hän ycka of, men plötsligt sänderbrutna förswinna vån stådeplatsen, lemnande oss olott de lysande ragmenterna af en werksamhet, som barimos istt utwecklad, skulle wäckt benndran öfwer hela orden. Marcus Larson blef of Fria konsternas afademi lallad till agcerad och jedermera till le damot samt n höll titeln aj Kongl. hofmälare, nedaljen Memorie pignus och K. Wajasorden. Dan war wid fin död blott 39 år gammal. CN —?—— —