i natt. En mindre siendilig afdelning har visat sig vid Stenderup. Forlusten uppsick till 100 daoda. Från Als skrisves den 17 Febr. Fienden har gatt genom Flensburg med sin broträm. Denna underrattelse gjorde att ordotanserna satle sig i rörelse, att befallninasmannen vid håren på Als-rådslogo, att dispositioner shulle tagas; kort sagdt: nuderrattelsen våckte uppmarksamhet, ty hvartill ville väl fienden begagna brotran? — Brotran är en samling till brolaggning nodigt materiel, allt så tillpassadt att det i storsta hast och med latthet kan sammanfogas till en bro. Men mänga svårigheter gifvas för en brus läggande under siendens ögon. Man antager att denna bro skulle man åmna lägga vid Alssund. emedan Als och Pybbol aro tvenne punkter som fienden maste soka komma i besittning af, for att kunna sägas ega Slesvig. — Ett hemskt lugn har varit rådande öfver krigsskadeplatsen alllsedan Danuevirkestallningens uppgilvande. Man gör tillfolje deraf åtskilliga slutsatser. Underligt vore om ej fienden hade planer med afseende på Dybbolsfallningen. Men Dybbelerskansarna — ty nu existera sådana, försvara de danska till det yttersta; Als är omflutet af det salta hafvet och tyskarne äro icke herrar till sjos. Nära till hands ligger, att fienden skall segla dit eller slå en brygga osver Alssund — stora, svåra uppgifter, så svåra att de knapt låta realisera sig. Visserligen gitvas ätskilliga fördelar för fienden, säsom att den allt förut inhemtat kännedom om stallet der bron skall läggas; fienden ar i besittning af den en. stranden af sundet och kan i allt luan sorelaga sina sorberedelser, och vi förmå icke hindra honom. Äfven kan fienden, utan att observeras af oss, föra sina brotrån ned till Alssundet. Men sjelfva broslagningen — huru skall den gå för sig? Dylikt måste ske antingen med list eller våld. Det blitver ett for kolossalt arbete alt kunna verkställas i en mörk natt, genom ett plötsligt framryckande, en komplett ofverrumpliag. Som sagdt, det gränsar till det omojlIiga. Det enda medlet ar således med makt, strid på lif och dod mellan svåra batterier. Derest fienden med kanoners tillhjelp ar i stånd halla våra batterier och vara sartyg på sAdant afstånd från stället, der bron skallläggas, all dess eld ej kunde förhindra arbetena, då skulle det lyckas. Denna möjlighet kan tänkas och måste inverka på våra dispositioner. Rolf Krake torde dock vara i stånd att borttaga en mycket stark bro, sedan denna blifvit verkstalld. — Från trakten mellan Kolding och Fredericia heter det 10Fyens Stiftsud., att starka flendtliga kolouner voro i antågande mot Snoghöi och att fienden hade uppkastat batterier på Stenderuphage ofvantor Hindsgavl, hvarifrån den kastade flera granater — inalles 19 skott — öfver på FTno, som beskot nägra jakter som seglade in i Bellel. På Fenö höll Mittelsarts borgarebeväpning vakt i Söndags natt, då man fruktade att fienden skulle företaga något mot ön, och två spioner, som landade samma natt för att undersoka sorhallanderna, blefvo fångna och inbragte till Mitelfart. PFredericia Av.? meddear några enskillheter om sakiningen vid Bjert (vid Kolding) mellan fiendtliga patruller och några af våra dragoner. Vär förlust var två döda, en sårad, som infördes till Fredericia. — Angående striden vid Oversö meddelas alt förlusten a danskarnes sida i doda, sårade och saknade beloper sig till 800 man, hvaraf s5 officerare. Fiendens förlust af doda, sårade och saknade ar enligt tillförlitlig underrattelse 740 man och 63 hästar, fiendens forlust i officerare 28. Denna saktning kan anses hafva varit den blodigaste och mest hårdnackade i den nyare krigshistorien, än mera då man vet alt denna strid varat endast i circa 3 limmar, hvaruti det likval endast lyckades tyskarne tvinga arrieregardena alt gå circa 2000 steg tillbaka. — Under den 45 Febr. har af marinministeriet blifvit utfärdadt följande bekantgorande: Marinminisferief magdalar fillallmän ban.