Helsingborgs-Posten – 19 februari 1864, sida 3

dock få, au hor ide märkte något af der, fom omgaf henne. Drömmen förde henne långt ned ät föder och wifade henne bilderna af förs flutna, gladare tider: huru hon och Hamsh ÖdCliwie twå glada wackta baru, plockade blommot och letade mussler på stranden af den fåra Tav; huru han wirkade små nåt af tråd, för att dermed fånga krabbor och spigg; huru han inborrade stora fynälar i mårgen på fpår da wideqwistar i åndamål att med en fådan harpun bugga laxar; huru hon då för tiden icke hade nägot befymmer, ån det, fom förors sakades af ihållande regnwåder; ingen annan plåga, än den, fom följde af tvånget att gå i skolan, hwarest pater Columban underwisade hennes äldre broder James och Has mish, förpaktarens fon, I låsning och frit: ning; huru hennes fader ännu då kallades Vlarrd, och alltid war wänzig och glad, utom då han tänkte på fin aflidna mafa. Dererter — hon mindes det ännu fom i går — buru en wäldsam rörelse uppstod bland le la befolfningen, emedan den rätte konungen, Eward Smart, återkommir iill sitt land, för art ånyo med tillhjelp aj siua trogna Skotrar rocka det ur bänderna på konung Georg, fom icke ens war Engelsman, utan endast en Tysk. som kommit du långt fjerran ifrån öfver hafwet. Mac Dans söner lemnade sina fält och fina berg; de nedtogo de tunga clapmorerne från wångarne och slipade de grofwa stridsyrorna, ty Grigb Mac Dunwenald, clanens ftambherre, bade kåmpat tillsammans med Stuartarne, då de ännu tjenade fom stewards wid de gamle konunqarnes hof och kallades Fitz Allan. Af wen OGilwierne hade tågat ut, — hon wifs te icke hwarthän, och hade icke fett Hamish på