Fronlrike den wedra summen of röra 3 mil liarder. Af dessa haswa endast 787 millioner anwändts för landets inre utweckling. Det öfs riga bar åtgått för luigen, t. ex. för Kvimhir get 1348 millioner, för italier sia lriget 245 millioner ete. VAH! utropade för några tas car sedan Cm. te Girardin, 7um dcasa milliarder blifwit anwända på on hastigare fultönds ning af wåra jernwågar, rå sörbättringen af wåra hamnar, på utwecklingen. af wår irdhsto etc., huru mycket unnorlunda än nu. Ty man jäge hwad man will, det är numera ritedomen fom bär wittne om ett lands frihet och ftyrtfa Em. de Girardin är ej den ende som utbrister i dylika exklamationer. De äro på allas löp: par. I det i går utfomna häftet af Revue des deux Mondes heter det i den politiska öfwersigten: Frankrikes inkomster äro enorma och räcka till att betäcka en budget på mer än 2 milliarder. De skatter, genom hwilka de in: flyta, äro utan t vifwel tunga, men öfwerstiga ej kontribuenternas krafter, alldenstund det ins gående beloppet af dem, i stället för att mins ifas hwarje år, ökas med ett trettiotal af millioner. Frankrike tilltager dessutom beständigt i rikedom genom fin Handel oh genom en åre lig ackumulering af besparingar, hwilta äro tillräckliga för talrika statslan och stora utländska företag. Emellertid äro mi doc periodislt och och med alltför korta intervaller hemfallna uns der ett finansbetryck, för hwars afhjelpande än en annan utwäg mäste anlitas. Med alla siua rika resurser är således Frankrite allijemt i finansiel förlägenhet och en sådan rikedom är just icke afundswärd. Kan nu Frankrike utan risk gå framåt på den wäg det under de sistförflutna tio åren följt och utan att äfwentyra sitt biständ fortsätta fis na inprodultiva depenser i samma skala som hittills? Se der den fröga, som Berryer gjort till fin uppgift att wid den ofwannämnde diskussionen utreda och beswara, od fom af hor nom beswarades med ett owilkorligt och bestämdt nej! Den owederläggliga motiveringen af detta nej har med rätta blifwit betraktad som ett mästerstycke af reda, klarhet och mwältalighet. — Dödsfall, Den från Krimkriget bekante franske amiralen Hamelin har aflidit i Paris efter en längre tids sjukdom. — Den upvpfödde engelske Priusen. Man erfar af läkaretidstrijten tbe Vancet att HD. K. Ö:s nedlomst Mwva. ken inträffade få alldeles utan föregående symptomer, fom man hittills trott, och ide Heller är det skäl till att antaga, att den lyckliga katastrofen påskyndades af promenaden på isen. Allaredan tidigt på dagen spordes wissa tecken, fom af erfarna damer i prinfess fans omgifning uppfattades på det rätta wiset, men man lade ingen wigt wid deras råd, både Hennes K. H. och prinsen af Wales af hela jitt hjerta hata allt, fom kan lallas att göra wäsen för ingenting. Ester hemkomsten från isen om kring kl. 6 war det emellertid ide längre möj: ligt att taga fel om situationen, och ett telegram asfsändes till dr ESiowvcking i London; men det blef emellertid ide tillfälle att afwalta hans ankomst, och dr Brown i Windsor maste der: före fungera som achoeucheur. Då nedkomsten först wäntades i Mars, och det unga paret has de beslutat att wid den tiden uppehålla fig i Malboronghonse, woro fom bekant icke i Broge morchouse några anstalter träffade till darnus sängen, och man hade ej heller traffat aftal med