ide drömmande om de fasor som sedermera stulle uppenbaras. För något mera än ett år tillbaka flyttade eu doltor Byrne för fin helsas stull till Flushing. Han fick äfwen tillfälligt wis höra de rysliga klagoropen. Då han ej wille tillåta att förhållandet skulle förbli höljdt i mörter, samlade han alla de underrättelser Han tunde, oc) öfwertygades deraf, att saken er fordrade en laglig underföfning. Med beröm wärd beslutsamhet meddelade han saken till wes derbörande myndighet, hwilfen genast uppdrog åt honom att taga reda på förhallandet i alla dess detaljer och fände till honom twenne andra embetsmän, hwilka i sällskap med honom begåfwo fig till Porters hus med begäran att få fe den instängde. Porter sjelf war frånwarande, men ejter att ha wexlat några ord med de öfriga ina ånarne, förde Byrne, fom wunnit nås gon kännedom om husets topografi, de båda an dra öfwer gården och uppför en trappa, der de bakom ett hörn of huset funno en dörr, fom lemnade dem tillträde till den ffrubb i hwilken den wanfinnige war innestängd. Den syn, fom mötte deras ögon, war alltför motbjudande för att funna beskrifwas i alla def förfärliga de taljer. Nummet bestod af fyra natua, futtiga taltwäggar med ett litet fönster midt emot dör ren. J ett hörn of rummet stod en eländig säng, hwars botten bestod af bräder med jex tums långa mellanrum och ruttna of smuts. pa denna harda bädd låg en warelse ihoptru: pen, mera liknande em badian än något annat, och hwilten genom flänga lidanden nästan förlorat mensklig gestalt. Han war fullkomligt naten och hade blott twenne rutma säckar till täcke. Förmodligen för att föka bibejalla någon fropps: wärma, hade Han want fig att ligga få hop: trupen, att hans knän nästan widrörde finderz na och woro hårdt tryckta mot dröftet. Armarz ne lågo pressade mot sidorna och Händerna woro härdt kuutna. Denna fällning hade han få länge iatttagit, att fenorna i knäwecken fördes nats. Äfwen armdagarne hade börjat ftyfna. (Solfwet och wäggarne woro en enda massa smuts och stanlen förfärlig. Under en tid af nära tjugo år hade Hans närmaste anhöriga Häls lit honom på detta fött lefwande degrafwen, utan en trasa att ligga på — ide eus en mips på halm. Hwad war då orsaken till denna förfärliga behandling? Meannen war wansinnig; men han rasade icke, utan war blott fanig. Ett mildt wälwilligt uttryck i anjigtet, en barnslig under: dergifwenhet för allt hwad man gjorde mid hos nom, tydliga tecken till intelligens i många ting, war äfwen ejter dessa långa är af oerhörda li: danden fyndart hos honom. Jngen symptom till wäldsamhet eller ens till wrede kunde hos honom ialttagae. Mannen blef rentwättad och förd till ett förs träffligt dårhus i trakten. Då han transpors teraies från ssadeplatsen för sitt lidande mar hela byns befolkning församlad, och dessa fam ma personer, fom utan att höja en hand tillåtit hans anhöriga på detta fött behandla honom, fällde un tårar wid hans asyn. Jurikesministern har förordnat om laga åtal mot den omensklige brodren, som förmodligen blir sträugt straffad för för onaturliga grym het. Wiutertina i Skåne är 1864. —ä — 1128 I