länge Holjtein genom en gemensam förjattuing war förenadt med de öfriga delarne af nonare kien, war det alltid ett tillstand af inre solit, fomalldeles förlamade rifets utweckling. För att nu upphäfwa detta tillstand, fom emöjligt längre lunde talas, gjordes det genom relsen of :0 Mars innewarande ar ett jöaf att utorganisera Öolstein mm gemSenskapen. ar de tin ÅJ, som jörr hade bö. t till de g enes famma angel ägenheterna, Holsteins fär. slulle straxt blijwa järstild, men de öfriga augelägens i heterna tills widare fortfara att wara gemens ) ma, och Holsteins stänter stulle, hwad Holstein angick, hafwa samma myndighet i degsa, som rilsrådet besitter jör for ungaritet och Slesvig; kunde ständerna ej blifwa eniga med ritsrädct, slulle äfwen de hendlerdet. hwarom de ej äro eniga, fun una i stallet för gemenfamnra blifwa fir stilda Emellertid unde kungör elsen först få en sann letysklj, ss snart man också hade gifwit konungariket och e Slesvig en motjwarande organisation, hwarigenom dessas gemensamzna lagsspningsmalt fit full vält att afgöra de ge mensamma angelägenheterna, utan att dertiil behöfwå Holjteins standers samtycke. Denna organisation tillwägaoragtes gend:n den för (22 nungariket och Stesvig gemensam ma grundkagen af 18 Nov., hwars underskrifning al Cöristian IX wi här ofwan hafda omnämnt Deremot är oernandet af förhallandena i Holstcin, som först nu genom återfall: esen of kungörelsen 30 Mus — ett försonlighetssteg af dansta veges ringen — bliswit werkligen ssiljdt fran gemens skaden, ännn oafgjordt och beror på en BMDEere enskommelse med dess ständer och det tosta förs bundet. Mesultatet af de 2 fakta, utfärdandet af författningen d. 1S Nov. od) af fungd: rersen 30 Mars. är alltsa det, att fonungas vifet och Slesoighärefter i sina gemensamma angelägenheter tan utweck la fig utan alt ar neras och förhindras deri of Tystilands cmiga och odrägliga indlandande å intriger. Här man har pästätt, att Slesvig hårigenom skulle hafwa blifwit inkorporeradt, sa beror detta på ett obegripligt missjörstånd och wittnar om all: deles otlara och förwirrade begrepp om de hirs warande förfallandena. Hwad fom förr mar vit årstisdt. för Slesvig, förblif wer de tsamma ännu, och Slesvig behaller densamma provinfiella ficifftändighek, fom det förr har haft. Det behaller fin ständerförsamling och bewillnin å78mommigrlen för sina provdinsiella utgifter, och icke en enda angelägenhet, som hittills warit sarskild, har nu genom författningen af 18 Nov. blifwit gemensam. Denna innedar blott en res form i det förut bestående riksrådets fammansättning. — Den mycket omtalade Äpresilonen. har i dessa dagar warit i full gång. Nedrelans det uppmanar alla att wara nopmärtsom mn och waksamma. Den bedrifwes af det rysla od det engelska sändebudet. Deremot bar gi cf Hamilton bestämdt afslagit att i detta offecnus de inlata fig med nämnde herrar. Gcucrol Fleury skall vå fin förfrågan, om han slulle sluta fig till de förstnämnda sändebnden, fatt det fwaret från franska regeringen, att han på ögondlicket ffulle Nnd) tillbafa, hwarefter han om aftonen den 20 Dec. afrefte härijran. Man sätter här lugut sin lit till regeringen och H. M:t konungen sjelf. — En orkan, som rasade här förl. Tisdags