Korrespondens. ö Köpenhamn den 24 Dec. 1563. Nycet har blifwit strifwet i swensåa tidnin gar, för att förllara de emständigheter, soem hafwa gjort d den kongl. swens! Sa regeringen do ade lande i den politik den hittills i flera år bar följt beträffande D DanmaLrk. ESweracs meft ans sedda tidningar hafwa med ett flags billigande, eller hwad många läfare kunna tro wara ett billigande, anfört isynnerbe t följande tre gruns der för den förändring i sinnelag, fom man i någon tid trodde fia bemärka hos nämnde Yes gering, n.milgen, thronskiftet, författningen af 18 Nov., fom man har welat falla Elcs vigs inkorporation, och aterkallandet af fun cöralsen af 30 Mars. Wi wilja ej här un dersöka, furmvida degja grunder werfligen lun na antagas hafwa sörorsakat berörde förändring, men mi wilja deraf taga anledning art frame ftomma med några I yrfårmder som wi tro ) lunna wara wutomna för många swensta fås ö fare, som wäl flrrathisraa för Dunmarks vält ; fardiga saf, men icke fauna finna tråden i de dansla statssörhaltandernas labminth, oc wi hoppas kunna wisa, att ingen sadan förändring bar inträffat i desja förhallanden, fom lunde på minsta sätt föranleda brodersolken att nu mindre än förr wisa Danmark det deltagande i handling, fom de få ofta hafwa wisat det i ord och löften. ö Danmarf bar wäl fatt en vy regert, men enne har hittisks i alla afscenden föllt fin för teträdares fotivar. Det finnes ej något i kung Cbristian IX:s föregående lif, fom fan kasta den minsta singga af miptanka pa hand danska fins nhelag. Under friget 1545, då nästan alla hans si igtingar Frodo i redaleruas leder, förblef han lrofat i det land, hwarest han da lesde fom privat man, och utau att weta, act han siulie bestiga dess th:on, och det war alldeles emot hans önffan, att ban blott war äslådare i en tamp, hwari han likasom ala andra gerna hade utajutit jitt blod. Efter att hafwa blifvit ut wald till thronjöljare, har han mycket lite t förs fött fig pa det politiska området, och aldrig der spelat eller welut spela en inflytande roll. Så mycket mudre fan man förundra sig deröswer, utt han rid fin thronbestigning wille betänla fig något, inaan han undeeskref det af rifsrådct ans tagna sörfattningsförslaget. Att han ide, fom nedriga eller förryckta ryftesfabrifanter haj wa utspridt, blef twungen af det hotande folket att underskrifwa, fan bewittnas af alla Köpens hamns innewånare. Han bestämde Hetäntkes tiden till 3 dagar, men redan efter knapt 2 dar gar understrej han förslaget. Det goda förhållandet mellan fonungen oc follet wäxer nu med hwarje deg. Det bäfta bewis härpå äro de deputatiorer, reprefenterande alla folkklasser i hufwudstiden oc) proviujferna, fom i dessa das gar bringa ton deras friwilliga hyllning och wuliftan. försäkra honom om folte is fafta tillit. Öar och en, fom aldrig få litet fänner det danska folkets karalter, wet, att detta ite är en tom ceremoni, utan har något att ber tyda, fy hwilka fel man också an lägga det till last, underdånigt fjäst börer ej deridtand. Man har icke en gång i sprafet ett betecknande uttryck för detta begrepp. Wi gå nu till de andra twå punkterna. Så