det att ni i nödfall må funna wara tillstädes och bewittna förhållandet. Den andre officeren, en tysk till börden, en ytterst beslussam man framtirädde nu ull doktorn och sade: Nu sofwer kaptenen, och derför hafwa jag, Wilson och ingeniören beslutat att iill hälften sakta farten. — Wi fara nu, sade Dammann, ty så hette den andre officeren, tolj mil i timman och om wi få fortsatte hela natten, få sutto wi fast i mors gon bittida, före dager, på någon af Ecillys öbarnas klipror. Modereras hastigheten till fer så kunna wi enligt min räkning ännu wara en tolf mil westligt från BifhopsRod och om då den gamle — han menade kaptenen — ej tas ger något förnuft, få få wi handla efter omständigheterna. Ni, dokior, måste derwid göra det bästa ty på er hwilar hufwudanswaret, om wi skola wara tvungna taga den gamle iför: war. — J alla afseende, swarade skeppsläkaren, anser jag det wara bätire att fråntaga en vo tillräfnelig fommandot ån att blotiflälla far. tyg oc passagerare för en fåfer undergång. Nu sloto fig flera passagerare till de fams salande, hwilka woro underrättade af Wilson om kaptenens tillständ och wi beslöto alla att blifwa uppe hela natten för att afwakta hwad fom komma skulle. Officerarne befallte att man skulle hålla den föreskrifna kursen tills direfkt fara wisade fig, hwilket då nu maschinen are betade med half kraft emot swår sjö wäl ef knnde wäntas före dagens inbrott. Det blef ärwen emellan of ajgjordt, för att ide onödigtwis oroa qwinnorna och barnen, att wi skulle låta dem sofwa i ro. Så tilländalöp en del af ben flormiga natten, utan att något widare anmärtningswärdt inträffade utan att wakten