Helsingborgs-Posten – 17 december 1863, sida 2

Ina platser 1 Orcöro, dit, d. 14, ordre afgatt på telegrafisk wäg om deras hältande. Törus qwist tyckes wara omkr. 26 å 27 är. —— — — Afsktadstalen å Rikssalen den 8 December.. Borgarestandets talman yttrade: Stormäktigste, Allernådigste Konung! Bergareständet hembär i dag, efter ett lånat oh mö tefaomt arbetes slut, till Grers Kengl. Maj:t forsäkran om sin erubbliga trehet rd) undersätliga kärlek. Hwarje riksmöte tillfnyter allt fastare de band, fom förena Kve nung och Konungahus med Swerges frisinnade vd) trogna felf. Wi samlades med förheppning att fe handel och intus stri uppblomftra till nytt lif. Det lugn och den lagtbuuds na frihet, wi framfer få många andra folk i vift mått åtujuta, ingäfwo oss denna förhoppning. Men de befla: ganswärda förwecklingar, fom störa friden på ten Mmeris fanska fontinenten, imverfa hämmande på wår export, åf: wensem på handeln ech industrien i allmänhet. Caftadt detta, har företagsamheten stigit, och större fi nansiella stiftelser höra till ordningen för dagen. Den allmänua efonemiffa ställningen, em än för egonblidet brydsam, är i sjelfwa werket ged. Glädjande år att wi runnat med ej ebetydliga tillskett af statsmedel bidraga till de stera jeruwägsferetag, hwilka under tidernas lepp skela till en fanste ej anad ständpunlt höja landets mål: ständ. Nat ienaliteternas ansrråf, grundade bäde på mensflig ed) met borgerlig rått, kunna ej tillbakawisas. De fafar wäckande tilltragelser, fem, under namn of volitiffa hand: lingar, Europa den sednaste tiden med få allmänt cgil: lande bawittuat, mäste snact sinna ett slut, wärdigt wårft tidehwarf. 3 granuskapet af wår eljest få lyckliga Skandinaviska haljö hetas landet att blifwa stördt rå ett fött, fom få nåra beror wara intressen och wårt framtida ebercende, att det målte ingifwa bekymmer för wår egen ftållning. Bergaresiändet hyser deck till fin Kenung tet vinffrånkta förtroende att freten må kunna bibehallas. Om, å ena sitan, denna sakernas fällning utom of wäcker farhäger, år, ä andra sidan, glåt jande det gota förhållandet till brödraselfet. Föreningen minner dagligen i siyrka och anseende. Twånne sjeliständiga felk, förenade under en Konung. sem lskar od) skyddar lag och frihet, afwakta lugnt ech ntan fruftan äfwen de härda pröfningar, fom en smär tid fan lära i sitt slöte. Till fommande ständers vbehandling hwilar det flora res fermförslaget —, detta förslag. fom G. K. Vt, fig sjelf till ewinerlig ära, fritt och sjeljmant framlagt. Med caflätlig uppmärfsamhet bör hwarje fosterländskt sinnad man begrunda och förja derna den wigtigaste fråga, Ko: nung ed) Ständer, under wårt unnwarande statoskick haft att behandla. Mätte frägan lösas till landets åra och lycka! Den mer än wanliga myckenheten, wigten och omfatt: ningen af te arbeten, fom denna gång tagit Rikets Etän: ders emtanfa i anfpråf, rättfärdiga jemte ten tidaedande widlyftigheten af wära förältrade former, rifömstets ewanliga längd. Stiftandet, gemensamt med Eders Kgl. Maj:t, af uy strafflag, af ny sjolag; bestämmandet af nya jermvågganläggningar; anskaffandet af dertill erforder: liga medel; bemödandet att förena det allmännas wäl med ten enskildes rätt i den för wårt land få maftpåliggande och ide mindre ömtåliga frågan em en erdnad ffogshuer hållning; fluiden om en mer eller mindre begränsad rätt till en friare handelsgemenskap med utlandet, eu stiid, den Bergareständet ansett fåfem utkämpad, men fom un änyo betar, att upyblessa: — dessa ech öfriga vå rifsdagen handlagda ärenden wittna, att titen ej blifwit fruftlest ferspilld. Besluten äro stundens utsäde, störden framtic dens. Medwetandet att efter bästa förständ och siamwete hafs wa bidragit till de ätgärder, sem under detta rifsmsöte blifwit wittagna, lifdar Bergareständets förtrstan, att dessas fröjder, under den Allsmäftiges hägn och GC. K. Pets lerning, skola lända till hugnad för E. K. Met, till lycka för ess.