Helsingborgs-Posten – 12 december 1863, sida 3

Herr Erlebiskopens: Stormäktigste, Allernådigste Konung! Efter slutadt Ritsdagsarbete återwänder Pre steståndet till den wertsamhet, fom pligt och bö jelse påkalla. Det lemnar riksdagen med med wetandet att efter bästa insigt och med warm hjerta för fäderneslandet hafwa wårdat sine åligganden. Det förbiser icke, att under rits dagen särdeles maktpåliggande åtgärder blifwi dels beslutade dels för framtiden beredda. X de flesta af de förra har Prefteftåndet deltagit Om det ej åt alla kunnat lemna fin medmwer fan, har detta ej skett derföre att Presteståndet mindre än de andra stånden haft fäderneslan. dets bäfta till fitt syfte, utan derföre att der ansett fig böra gå till wäga med warsam ber sinning. Bland ärender, fom blott funnat för: beredas, finnes ett mycket stort och för fäder neslandet wigtigt. Det är godt att någon tid är oss gifwen för def ytterligare öfwerwägande Ett för hastigt, ett endast af stundens fordringar eller de enftilda tyckenas hänförelse framkalladt beslut skulle funna införa oss i stora wådor. Presteständet skall ej underlåta att, ostördt a wälmeningens brådska, med omsorg anwända det af grundlagen lemnade rådrummet. Må ståndet derwid ledas af den mwisdomens och fär: lekens anda, fom kommer ide från menniskor utan från Gud! Gifwe Han åt of och åt alle Sweriges innebyggare denna anda i rikt mått Den behöfwes alltid, den kan särskildt komme att behöfwas i de tider, som stunda. Mycker oro fan lätt af dessa tider medföras, — en oro fom endast genom wist allwar och from för: tröstan öfwerwinnes. Ware dessa säkre hjelpare uu od) alltid, i goda dagar och i onda, Eders Kongl. Majestäts, Dess Regerings och Dess folts oskiljaktiga följeslagare! Presteståndet anhåller underdånigst att i Eders Kongl. Maj:ts nådiga ynnest och bewågenhet få wara inneslutet.