Har frihandeln skadat Sweriges fabriksindustri? Tillfölje deraf, att en del handelsfirmor i en petition till Kongl. Maj:t beklagat sig öfwer den i Swerige ännu ganfka ofullkomligt tillämpade frihandelus förderfliga werkningar på lans dets nåringsidkare, läses i P. och Jur. Tidn., ats dessa ide gittat anföra en enda ziffra, ett enda erkändt faktum till fröd för fitt påftående, De poda på att K. N:t och nationen ftola tro dem på deras ord utan all bewisning, och i betrattande af petitionäreruas namn borde de wisserligen ega en wiss auktoritet. Men dessa namn hafwa bliswit, till följd af egarnes oaftsamhet eller obekantskap med sanna förhållans dena, på ett groft fätt missbrukade of petitios nens författare, som under deras egid fram ftällt satjer fom omöjligen kanna förswaras. Lyckligtwis kunna wi mot dessa sjelfgjorda aut toriteter uppstålla andra werkliga och af alla erkända, hwilka grundligen forstat i ämnet pc) oberoende af alla theorier framlagt resultatet af dessa forstningar. En fädan auktoriet är den af Kongl. Maj:t nedsatta sin anskomitn, hwillen i sitt sistlidne mår ugifna arbete angjende Sweriges ekonomiska och financiella utweckling under åren 1834—1860 fulljtäns digt och i detalj, med ledning af officiella nppgifter, redogjort för ntwecklingen af Sweriges fabriker oc) manufakturer under hwarje af dessa är, åtminstone hwad de wigtigaste af desfa handteringar angår. Derefter jemnas en medelberäkning af deras tillwerkningswärde m. m, och slutligen en summarisk sammanssällning af dessa data. De deri upptagna fabrifer och mar nufakturer äro bomulls och linne-, flädesoch yllewäfnads-, fidenz,band-, fegeldutsoch ftrumps sabriler, metanista bomullsspinnerier, sockerbruks-, tobatsoch läderfabriter, pappersbruk, färgerier, kattuntryckerier, glagoch porcellainsfabriker, stenkärls och kakelugnefabriker, oljeslagerier, porterbryggerier, ftearins od waxljusfabriker, fåpsjuderier, repflagerier, urfabriter, metaniska wertstäder och diverse fabriker. Den summariska sammanstållningen wifar följande glädjande förs hållande: Tillwerfuingss are c ; är. Fabrifer. Kgenneå gu mt. 1834. 20021. 14,479. 17, 103, 796. 1839—39. 2,064. 14,404. 19,539,952. 1840—14. 2.288. 16.421. 23,172.718. 1845—49. 2,483. 20,064. 30,017, 198. 1850—54. 2,474. 23,471. 38,743,622. 1855—59. 2,447. 27.705. 59,248,678. 1860. 25509. 30,757. 69,109,240. Man fer häraf att jedan qvinqvenniet 1840 — 1844, då den förderflisa werkan skulle Hafwa börjat att göra sig gällarde, tillwertningswärdet i der närmaste tredubblats På 16 år och öfwerhufwud tillwert med 45,936,532 rdr, eller för bwarje år med 2,871,033 rdr; att den från qvinqvenniet 1845—1849 efter på 11 år mera än fördubblats och öfwerhufiwud tillnert med 39,092,042 rdr eller för hwarje år med 3,553,822 rdr; att den sedan qvinqvenniet 1850--1854 eller på 6 år tillwert med 30,365,618 idr, eller för hwarje år med 5,060,933 rdr, och att denna tillwext år 1860 warit ännu större i jemförelse med åren 1855—59, eller nära uppe SO —- !! -!!XX-Q—— — jande morgon åkte wi sydwart nedåt Månska I