Helsingborgs-Posten – 3 december 1863, sida 1

Den 3 Dec. Med den fleswig-hollteinffa saken Har det ännu j kommit långt; det tyckes snarare såsom slulle ven för Augustenburgaren få en mindre gynsam oändning. Preussen och Österrike wilja minds )älla londonertraktaten; de hafwa förklarat att arfsöljden till Lanenburg tillfaller konung Chris stian, sedan prins Fredrik of Hessen på fonunz gen öfwerlåtit fina rättigheter, samt att tillträde för den af konungen af Danmark för Lauens burg ntnämnde gefandt ej fan bestridas, fastän de icke kunna medgifwa rösträtt för Holstein och vauendurg gemensamt förr än konung Christian uppsyller de löften, i tillit hwartill de twå mats terna hafwa gått in på londonertraktaten. Med agitationen i Berlin lär det ej wara mycket bewändt. Den rörelje der uppstatt lärer till en del härleda fig af den ringa gunst hwarz uti minifteriet ftår. Det har emellertid der ej kommit längre än till prat. Safnart man har talat tillräckligt och fjungit Sleswigholftein meerumtfglungen är ju ändamålet wunnet. Man hade mwäntat få fe ftora sriskaror uppställa sig of den tyska ffyttes och turnerföreningen och de tyska wapenbröderna o. s. w., fom bildat fig under hertigens af Koburg anspicier; men man tyckes deraf ej hafwa mera än broderskapet oc sängföreningen qwar; ssyttar eller turnere hafwa hwarten hörts eller syuts till. Utskottet har måst begagna sista utwägen, neml. att tömma fin fparz bössa och lägga de med swårighet samlade 100,000 yllen, fom skulle anwåndas till en tyst flotta, för Augustenburgarens fötter. Man har emellertid, då friskarorna ide wisat sig, funnit för godt warna för friskarors bildande. Stämningen lärer äfwen, enligt en Berl. korresp., i detta affeende ej wara stort bättre i det öfriga Tyftland än i Berlin. Sympathierna för denna sak hafwa icke slagit rot i befoltningens hjertan, utan hafwa blifwit frambragta genom konst. Vismarcks råd tyckes således wara ganska förs nuftigt, då Han fade till en deputation från Holstein, att de skulle försona fig med fin her tig och ide öka befolkningens okyckor. Från Hamburg skrifwes den 20 Nowember, att man uppfordrat hertigen af Elesmig-Holstein att ögonblickligen ställa fig i spetsen för en här; men derpå förklarade d:r Cggers att hertigen uppfordrats dertill från flera hållmen att han af wigtiga skäl afhållit fig derifrån. Beträffande England och Frankrile, auser man att tyskarne i den säkallade fleewig-holfteinffa frågan jnst uppfylla hwad kejsar Napolcon önskar; han tros ännu en tid skola hålla jig passiw eller twetydig för att inleda tyskarne i fre stelse att begå en rättskränlande handling, då han wille rycka fram mot Rhen oh uppslag göres till ett europeistt frig, eller, om man ders för styggar tillbaka, twinga de meft motiträfwiga malterna att antaga iubjudningen till en kongress. — England kan i denna sak ej mera rygga tillbaka; det har förbundit sig att om Tyftland företager fig nagon frigisk åtgärd, skall en engeisk flotta understödja Danmark.