Se—I0INCIlls Ialllgllcftct gållande. Mdiuncolista för jordbrukare i December månad 1863. (Ur Skaraborgs läns husfalln.-fälft. tidu.) De ferta dagarne försena under denna månad allt ars bete och göra den till en hwilotid för såwal folk fom dra: gare. Dessa senare böra nu rätta till fig efter den anftränz gande höftvlojuingen, om de ej derunder skulle förlorat något af sitt wanliga hull. Wågförbättringar, sröskning eller ffogsarbeten omwerla un med hwarandra eftersom wäderlefen bjuder, Det arbete fom nedlägges på iordningställandet af de waågar, fom inem egendemen wanlinen begagnas, betalar fig så mål genom en bättre fart utt alla förslor, fom ge: nom den mindre flitning af dragare ech fördou, fom der: igenom nypstär. Dessa wägar funna uu grusas utan fyns nerlig fostnad. Man bör blott iafttaga, att om fåle gjort marken härd, icke syrida högarne. I afseende på dessa wägar gäller likawäl fom i affeende på landewägarue, att enstilda slora stenar äfwensom grästorfwor mer skada ån gagna utom att transporten deraf är bertfastadt ar: bete. De förre stenar, fom un ofta föras på wågarne, böra i grushålan pleckas från grufet ech wid tillfälle hem: föras för att bilda gelf i ladugårdar och stallar, botten uti gödsesstäder m. m. Smäningom böra äfven watt ningsställeu och gärdar stensättas; allt sädant bidrager wi: da mer till bemtrefuad än uppförandet af stora bouinge: hus. Af dessa begagnas oftast blott en ringa del taglis gen, då deremet gärdar och wattningsställen ständigt bes gaguas. Dessa allmänna platser böra nu genom pålägs gande af halm hällas torra. Wattuet från angränsande taf bör genom rännor och difen bortföras; och dessa plat: fer böra genom stafet eller på annat fått afstängas från wägar m. m., få att freatnren, tå de släppas ut, eudaft funna upphälla sig på den halmströdda gärden. ÅAtt, få fom un ojtast sker, tillåta frea turen obehindradt ströfwa omfring vå närgränsande allmänna wägar, är I alla af: seenden eflokt och skadligt. J allmänhet torde funna antagas, att freaturen dagli: gen äro utsläppta till wattning under en till twå timmar. Under denna tid är spillningen af dem förlorad. Det will deck säga detsamma fom y till YI, af årets gödfeltillgång. Demu srilles wanligen på wägarne, fom ofta bes gagnas till wattningsställen och göras på sådant säti dåliga och chällbara. En dubbel förluft uppsltär härigenom för säwäl freatursegaran fom för wäghällaren, fom vå ett ebilligt fått får fin wag förderfwad, ty hans fryldigz het är wäl att hälla landswäg; men ide wattningessälle åt en annans kreatur. Den jordbrufare, fom ide ännn har ordnat tatrinfvillningens tillvaratagande, må ide upyskjnta dermed. IMBinz fien deraf är för stor i jemförelse med foftuaden för att tillåta uppstef. Ett allmänt tillwara tagande af latvinfvillningen i hela landet är ett enfelt och ganska safert fätj att betrygga jerdbrukets framtid, isynnerhet mid mindre jordbruk, der största delen af gårdens affastning åtgår till underhäll of dess brukare. Största och egentliga fostuaden bestär nti anskaffandet af den behöfliga falfen; då lifwäl fåran wanligen finnes till jemförelsewis billigt pris och är af stor nytta för att icke säga nödwändig för att bi: behålla jordens tördighet, bör jordbrufaren icke tweka att göra denna upreffring. Om han likwäl ryggar tillbaka för denna uppoffring må han lifwäl ice afstä från till: waratagandet af latrinspillningen. Detta låter sig göra åfwen utan falk, ehuru ice få wälj man må då amvända torfad jord, sägspän, aska eller hwad man fan erhålla, hwarmed dagligen srillningen betäckes och uppfångas. Det hela jemnas dagligen cd) omröres sedan det blifwit fördt till den hög, hwaruti samlingen ster och fom För wara under taf. Högen wåndes ofta och alla focklar fönderhace fas, få att massan blir wäl sönderdelad. Utan kalk fan kenna deck aldrig blifwa få suygg och luktfri fom med falf, hwilfen, om möjligt, bör anskaffas. Alla affall från hushallet böra afwen omsorgefullt tillwaratagas och för: enas med ofwannämuda samling. om de ide kunna ans wändas till swinens underhåll. För ala såmuda hevfams late ämnens förvandling till en för werternas underhål tjenlig masfa är sfalfen af största nytta. Jerden här i länet är i allmänhet falffattig och få mycket falk bör äte minstone anskaffas fom behöfwes för att fullständigt funna tillgedegöra affall. Ett omsergsfallt samlande af alla becsa är ett notwändigt wilfor för jordbrukets bestånd och söerfefran ech ersätter för hela landet gnano m. m. för många millioner rifsdalers märte. Jordbrukaren mäsle med stora fostnader och uppoffringar återföpa hwad han ianflöst later gå ferloradt till stor förlust för sig sjelf och det land hwars skötsel han af försynen fått fig anför: trodd. Widkunna icke afsluta ärets minneslistor utan att ut trycka wår innerliga åuskan, att öofwertygelsen om faunins gen af oftvauftående måtte blifwa allmän, få att hwarje lerdbrufare i wärt land slutar delta är med en fast och allwarlig föresats att nuter fommande år godtgöra hwad