Helsingborgs-Posten – 21 november 1863, sida 2

wid samma tid dömd til femton års fängelses straff. x LJ Den lifliga hågkomsten af denna min egen kärlef, så nåra förknippad med doktor Schwans, giorde att jag förstod anledningen till hans uttalade åsigter om qwinnor i allmänhet, men äfwen att jag blef alltmera angelägen att upptäcka mig för honom. Detta skedde äfven ftar efter det jag blef inbjuden att bo hos for honom i Gurwgewo, då han plötsligt en dag i skymningen frågade efter mig. Jag föll Ho nom om halsen, jag berättade hastigt alltfams mans och hau trodde det. Wi woro de gans la wännerna. Men min möda attförmå hos nom återwånda till Europa war fåfäng. Med mina orientaliska wanor och egenheterna hos en gammal ungfarl fade Han, ffulle jag wara ännu löjligare ån för tjugo år sedan. Här är jag begrafwen; ingen själ intresserar sig för mig, således kan någon ej heller göra mig ledsen. Skrattar man åt mig, så må man skratta. (Slut.)